Uppvärmningen av Arktis minskar dammnivåerna i delar av världen, visar en studie

Sahara öknen

Klimatförändringen är ett globalt fenomen, men dess effekter märks på mycket lokal nivå. Ta till exempel damm. Damm kan ha en enorm inverkan på lokal luftkvalitet, livsmedelssäkerhet, energiförsörjning och folkhälsa. Ändå vet vi inte mycket om hur den globala klimatförändringen påverkar dammnivåerna.

Tidigare studier har visat att dammnivåerna faktiskt minskar i Indien, särskilt i norra Indien, vid Persiska vikens kust och i stora delar av Mellanöstern, men orsaken har förblivit oklar. Forskare vid Harvard John A. Paulson School of Engineering and Applied Sciences (SEAS) arbetar för att förstå hur globala klimatförändringar påverkar dammnivåerna i regionen.

I en artikel som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences fann ett forskarteam under ledning av Michael B. McElroy, Gilbert Butler Professor of Environmental Studies vid SEAS, att minskningen av damm kan hänföras till att Arktis värms upp mycket snabbare än resten av planeten, ett fenomen som kallas arktisk förstärkning.

Denna process destabiliserar jetströmmen och förändrar stormspår och vindmönster över de stora dammkällorna i Väst- och Sydasien – nämligen Arabiska halvön och Tharöknen mellan Indien och Pakistan.

”Lokal markförvaltning, snabb urbanisering och industrialisering bidrar säkert till dammnivåerna i Väst- och Sydasien, men den nya insikten från vår studie är det alltmer dominerande inflytandet av cirkulationsförändringar på det bredare globala klimatsammanhanget”, säger McElroy.

”Förändringar i atmosfäriska cirkulationsmönster, som drivs av globala klimatdynamikskift, har framstått som den främsta drivkraften bakom de observerade senaste dammminskningarna i Väst- och Sydasien.”

Vad betyder det för dammets framtid i regionen? Det beror helt och hållet på hur vi begränsar utsläppen. Ironiskt nog kan det bästa tänkbara scenariot för utsläpp – koldioxidneutralitet – ha den värsta inverkan på damm. Om människan kan minska utsläppen tillräckligt för att bromsa eller stoppa den arktiska förstärkningen skulle jetströmmen och vindmönstren sannolikt återgå till de tillstånd som rådde före uppvärmningen, vilket skulle leda till en ökning av stoftet.

Det betyder naturligtvis inte att vi inte ska sträva efter koldioxidneutralitet, säger McElroy. Men samtidigt som det globala samfundet arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser bör lokala myndigheter arbeta för att minska mängden stoft.

”På lokal nivå måste vi fundera på kraftfullare åtgärder för att motverka ökenspridning, t.ex. skogsplantering och bevattning, och hur vi bättre kan övervaka dammkoncentrationerna i städerna, i samklang med breda strategier för att minska klimatpåverkan”, säger McElroy.

Forskningen har författats av Fan Wang, Yangyang Xu, Piyushkumar N. Patel, Ritesh Gautam, Meng Gao, Cheng Liu, Yihui Ding, Haishan Chen, Yuanjian Yang, Yuyu Zhou och Gregory R. Carmichael.

Ytterligare information: Fan Wang et al, Arctic amplification–induced decline in West and South Asia dust warrants stronger antidesertification toward carbon neutrality, Proceedings of the National Academy of Sciences (2024). DOI: 10.1073/pnas.2317444121

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.