En australiensisk forskare anser att vi bör överväga kolesterolscreening tidigare i livet, eftersom hans teams senaste forskning visar att insatser för att förebygga och minska det ”dåliga” kolesterolet under barndomen och i ung vuxen ålder kan bidra till att förhindra för tidig hjärtsjukdom senare i livet.
Forskare från Baker Heart and Diabetes Institute visar i en artikel i JAMA att personer som i vuxen ålder har höga nivåer av alla former av dåligt kolesterol (s.k. non-HDL-kolesterol) löper samma risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom som de som aldrig haft höga nivåer.
Seniorförfattaren, docent Costan Magnussen, säger att dyslipidemi – en störning i lipidmetabolismen som leder till onormala nivåer av kolesterol eller fett i blodet – hos barn är en tyst och potentiellt dödlig sjukdom. Dyslipidemi kännetecknas av höga nivåer av det onda kolesterolet, LDL-kolesterol, och triglycerider och bidrar till att plack bildas i artärerna.
Docent Magnussen säger att det finns omfattande forskning som visar att hjärt- och kärlsjukdomar börjar tidigt i livet. ”Vi borde ha samtal om screening och förebyggande åtgärder mycket tidigare i livet i stället för att skjuta upp detta till mitten av vuxenlivet när sjukdomen ofta är långt framskriden och förebyggande åtgärder kan vara mindre effektiva”, säger han.
Den centrala forskningen inom området ger också alltmer stöd för detta. Detta framgår av de senaste rönen från International Childhood Cardiovascular Cohort Consortium som kopplade samman fem traditionella riskfaktorer i barndomen (kroppsmasseindex, totalkolesterol, triglycerider, systoliskt blodtryck och rökning) med dödliga och icke-dödliga hjärt-kärlsjukdomar i vuxen ålder.
Docent Magnussen säger: ”Onormalt ’dåligt’ kolesterol i barndomen, som påverkas av våra gener, miljö och livsstil, är ett stort problem. Den goda nyheten är dock att forskningen i allt högre grad visar att tidiga insatser kan ha en positiv inverkan på en persons hjärthälsa.”
Han säger att data i den senaste studien, som omfattade uppföljning av mer än 5.100 personer i USA och Finland under lång tid, visade att det finns en möjlighet innan mitten av vuxenlivet då effektiva insatser kan vända den skadliga effekten av dyslipidemi i barndomen och ung vuxen ålder på risken för hjärtsjukdom senare i livet.
Docent Costan medger att lipidscreening i barndomen är omtvistat, men han säger att grupper som American Academy of Pediatrics har rekommenderat populationsomfattande lipidscreening för barn i åldern 9-11 år sedan 2011, även om implementeringen är låg.
”Vi borde åtminstone ha en diskussion om att ta itu med förhöjt dåligt kolesterol mycket tidigare i livet”, säger han. ”Det kan betyda att vi måste vara mer föreskrivande när det gäller livsstilsinterventioner och öka medvetenheten om denna fråga under barndomen, tonåren och ung vuxen ålder, innan den leder till hjärtinfarkt eller stroke senare i livet.”
Och även om statiner kan vara användbara för vissa som har en genetisk predisposition, säger han att majoriteten med förhöjt dåligt kolesterol sannolikt skulle gynnas av striktare livsstilsåtgärder. En studie som publicerades av docent Magnussens grupp tidigare i år visade till exempel att kostrådgivning under 20 år nästan halverade oddsen för att bibehålla höga nivåer av dåligt kolesterol.
Dyslipidemi hos barn skiljer sig från familjär hyperkolesterolemi, som orsakas av nedärvda mutationer i en enda gen som försämrar kolesterolmetabolismen och leder till mycket höga kolesterolnivåer och dåliga kardiovaskulära resultat.
Ytterligare information: Feitong Wu et al, Non–High-Density Lipoprotein Cholesterol Levels From Childhood to Adulthood and Cardiovascular Disease Events, JAMA (2024). DOI: 10.1001/jama.2024.4819
Lämna ett svar