Människor världen över lever allt längre, men de extra levnadsåren innebär inte nödvändigtvis fler friska år. En omfattande internationell studie visar att skillnaden mellan livslängd och hälsosam livslängd fortsätter att öka, vilket innebär att allt fler människor lever längre med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar.
Forskarna menar att utvecklingen visar att sjukvården har blivit bättre på att förlänga livet, men att den inte i samma takt lyckats förebygga eller minska långvarig ohälsa.
Allt större gap mellan livslängd och hälsa
Studien bygger på data från Global Burden of Disease 2023, som analyserar hälsoutvecklingen i länder över hela världen.
År 1990 var den genomsnittliga globala livslängden 64,6 år. År 2023 hade den ökat till 73,8 år. Samtidigt ökade den förväntade tiden i god hälsa från 55,9 till 63,1 år.
Eftersom livslängden ökade snabbare än antalet friska levnadsår växte det så kallade sjukdomsgapet från 8,8 år till 10,7 år. I praktiken innebär det att människor i genomsnitt lever nästan två år längre med sjukdom eller funktionsnedsättning än för drygt tre decennier sedan.
Kroniska sjukdomar dominerar
Forskarna konstaterar att en relativt liten grupp kroniska sjukdomar står för mer än hälften av alla år som människor lever med nedsatt hälsa.
Bland de största orsakerna finns muskuloskeletala besvär, särskilt ryggsmärta, psykisk ohälsa som depression och ångest, hörselnedsättning och andra sinnessjukdomar, fallolyckor samt andra långvariga icke-smittsamma sjukdomar.
Många av dessa tillstånd är inte direkt livshotande, men de påverkar livskvaliteten under många år och ökar samtidigt belastningen på sjukvård och omsorg.
Kvinnor lever längst – men också längst med ohälsa
Studien visar också tydliga skillnader mellan kvinnor och män.
Kvinnor lever i genomsnitt längre än män i nästan alla delar av världen, men de tillbringar också fler år med sjukdom och funktionsnedsättning. År 2023 uppgick det genomsnittliga sjukdomsgapet till 12,1 år för kvinnor, jämfört med 9,3 år för män.
En längre livslängd innebär alltså inte automatiskt fler friska år, vilket forskarna menar bör få större genomslag i framtidens folkhälsostrategier.
Höginkomstländer har störst sjukdomsgap
Paradoxalt nog återfinns de största skillnaderna mellan livslängd och hälsosam livslängd i världens rikaste länder.
USA hade det största nationella sjukdomsgapet i studien med omkring 14 år, tätt följt av Australien och Kanada. Generellt gäller att länder där människor lever längst också tenderar att ha flest år med kroniska sjukdomar.
Det betyder inte att invånarna är sjukare totalt sett, utan att den moderna sjukvården gör att människor överlever sjukdomar som tidigare hade varit dödliga och därför lever längre med sina hälsoproblem.
Förebyggande arbete blir allt viktigare
Forskarna lyfter fram flera riskfaktorer som bidrar till den växande ohälsan. Högt blodsocker, övervikt och fetma, tobaksbruk samt undernäring i vissa delar av världen hör till de viktigaste.
De menar att framtidens hälsovinster inte främst kommer från att ytterligare förlänga människors liv, utan från att minska förekomsten av kroniska sjukdomar genom förebyggande insatser, bättre långsiktig vård och tidig behandling.
Målet bör därför vara att öka antalet friska levnadsår – inte bara den totala livslängden.
Fokus behöver flyttas från livslängd till hälsolängd
Den globala studien visar att världen står inför en ny utmaning. Under de senaste decennierna har medicinska framsteg gjort det möjligt för människor att leva betydligt längre än tidigare, men utvecklingen har inte följts av motsvarande förbättringar av hälsan.
Forskarna anser därför att begreppet healthspan – tiden vi lever med god hälsa – bör få större betydelse inom både forskning och sjukvård. Om fler kroniska sjukdomar kan förebyggas eller behandlas tidigare kan framtidens äldre inte bara leva längre, utan också behålla sin livskvalitet under en större del av livet.
Publikationsuppgifter
Globala, regionala och nationella trender när det gäller skillnader i sjuklighet samt bidragande sjukdomar, skador och riskfaktorer, 1990–2023: en systematisk analys för studien ”Global Burden of Disease Study 2023”, The Lancet Public Health (2026).
