Planets Banor Runt Himlakroppar
Här kikar vi på hur planeter snurrar runt sina stjärnor, och hur avståndet, hastigheten och gravitation påverkar deras rutter.
Avstånd och Hastighet i Banor
Jorden, vår blåa pärla, tar en åktur runt solen vars detaljer är fascinerande! Avståndet från vår planet till solen skiftar under året. Den längst bort punkten är ungefär 152 miljoner km och den närmaste runt 147 miljoner km. I genomsnitt är avståndet cirka 151 miljoner km.
Här är lite snabb info om Jordens slinga:
| Parameter | Värde |
|---|---|
| Genomsnittligt avstånd | 151 miljoner km |
| Max avstånd | 152 miljoner km |
| Min avstånd | 147 miljoner km |
| Fart | 108 000 km/h |
| Snurrar på egen axel | 1 600 km/h |
Hur fort en planet far beror ofta på hur långt bort den är från den stjärnan den kretsar kring. Ju längre bort, desto trögare rullar den på grund av gravitationens muller.
Gravitationens Roll i Banor
Gravitationen är rallybilen i planeternas rutter. Newton sa ju att massa drar i massa vilket gör att planeter hålls fast vid sina stjärnor som magneter, och månar snurrar runt sina planeter. Ju mera massa, desto mera dragkraft.
För att fattan hur detta fungerar, behöver man fatta att avstånd och solens massa bestämmer hur lång tid jorden tar på sig för ett varv runt solen. Jordens egen massa spelar ingen roll där; solens gravitation styr showen.
Dessa svindlande relationer mellan tyngdkraft och rörelse hjälper oss att få grepp om vad är skillnaden mellan en bana runt jorden och en bana runt solen?. Vill du veta mer om en rymdexkursion? Kolla klubbens favoriter vad är en geostationär bana? och vad är nyttolast i en rymdraket?.
Skillnader Mellan Jord- och Solbanor
Fatta vad som skiljer en bana runt jorden från en runt solen, och du får en bättre inblick i hur gravitation och rörelse funkar i vårt solsystem.
Sidoacceleration och Corioliseffekten
Corioliseffekten är alltså något som händer här på jorden, upptäckt av en snubbe från Frankrike, Gaspard Gustave Coriolis, på 1830-talet. Den handlar om hur saker böjer av lite på grund av jordens snurrande. Tänk dig en curlingsten som drar lite snett när den glider över isen på norra halvklotet.
Men när vi snackar banor runt solen, är det gravitationskraften som är viktigare. Den håller alla planeter och månar på plats runt solen och det påverkas mer av hur snabb de går och hur långt de är från solen.
Betydelsen av Massa i Banor
Massa, eller vikten om man så vill, är rätt avgörande för hur saker och ting beter sig både i jordens och solens gravitationsfält. Newton berättade ju att allt med massa drar i varandra. Ett föremål som cirklar runt jorden dras mot marken – lätt som en plätt.
Men när man pratar om föremål som rör sig runt solen, så tas även det i beräkning. Solens gravitation håller t.ex. månen kvar i sin bana runt jorden på sitt sätt. Massan av en sak bestämmer hur mycket den drar i andra.
För att fatta de där komplexa relationerna på riktigt, eller snacka om massiva grejer som svarta hål, behöver vi kika på Einsteins allmänna relativitetsteori.
Lite nyfiken på banor? Kolla in mer detaljer om vad är en geostationär bana?.
Jordens Rotation och Solen
Jordaxelns Lutning och Solens Position
Jorden snurrar i förhållande till solen och skapar konstiga tider för när solen går upp och ner. En av bovarna är jordens kluriga lutning på 23,5 grader. Den gör att solen verkar flytta sig på himlen beroende på vilken säsong det är.
När jorden kör runt solen i en lite oval bana, ändras också avståndet. Det påverkar hur solens strålar värmer oss små människor. Om vi inte hade en atmosfär och bara räknade rent matematiskt, skulle dagarna mellan polcirklarna alltid vara 12 timmar långa. Men tack vare vår tjocka skyddande luft – atmosfären – blir det lite krångel med dagslängden, den blir längre vid den norra polcirkeln än den i söder.
| Grej | Värde |
|---|---|
| Lutning av jorden | 23,5 grader |
| Teoretisk dagslängd utan luft | 12 timmar |
Effekter på Dagens Längd
Jordens lutning och hur vi åker runt solen bestämmer också hur långt dagen blir. Dagens längd är lite lurig och kan ändras beroende på vår atmosfär och jordens ovala bana. Det ovala gör att jorden inte kör runt solen med samma hastighet hela tiden. Närmre solen går det snabbare, längre bort, långsammare.
Till exempel tar det kortare tid från vårdagjämningen till höstdagjämningen, och längre från höstdagjämningen till nästa vår. Allt för att jorden gasar på lite extra nära solen, och slår av på takten när den glider iväg.
Vill du veta mer om hur detta kan påverka rymdfärder och sånt? Kolla in vad är en geostationär bana? och hur fungerar återinträde i jordens atmosfär?.
Variabilitet i Jordens Bana
Jordens väg runt solen påverkar vår blå planet storligen, i form av allt från årstider till hur lång varje dag blir. Dessa förändringar spelar annars spratt på både klimat och ljus, vilket båda är avgörande för livets karusell här hos oss.
Årstider och Längden på Dagar
En av de mest tydliga effekterna av Jordens svängomkring solen är, just det, våra årstider. Den skillnad mellan vinter och sommar vi vet och känner hänger ihop med att jordbanan faktiskt inte är perfekt rund. En något elliptisk bana gör att jorden valsa fram och tillbaka i både tid och fart. Exempelvis flyger dagarna förbi snabbare från vårdagjämningen till höstdagjämningen jämfört med den bana vi går mellan höst och vår nästa gång.
| Årstid | Period | Dagsljusvariation |
|---|---|---|
| Vår | 20 mars – 21 juni | Dagar drar ut |
| Sommar | 21 juni – 23 september | Längsta dagarna |
| Höst | 23 september – 21 december | Dagar förminskar |
| Vinter | 21 december – 20 mars | Kortaste dagarna |
Jorden snurrar runt sin egen axel – och lutningen på denna roliga jordpinnen spelar in under dygnets alla timmar. Uppe vid nordpolen kan en dag ibland segla ut längre än vad den någonsin gör vid sydpolen. Sådant beror på hur vår jordaxel är snedställd mot solens varma blick och påverkar när vi kan slänga oss i hängmattan.
Framtida Förändringar i Jordens Bana
Om vi kastar blicken långt fram i tiden så ska ni veta att jordbanan inte heller är en stillsam herde. Den nosar runt i cykler som sträcker sig över tusentals år, ibland med klimatiska konsekvenser. Det kan till exempel innebära att våra ljusa nätter vid nordpolen blir ännu längre med tiden.
Inslag som jordens lutning och den elliptiska banan justeras stuk för stuk över tid, vilket i sin tur kan ändra väder och vind. Först om vi begriper denna dynamiska dans kan vi förbereda för både nära och fjärran förändringar. Vill du snoka vidare i rymdens gåtor? Ta en titt på vår artikel om vad är en geostationär bana? liksom hur fungerar återinträde i jordens atmosfär?.