Vad är planeternas inre struktur?

Planeters Inre Struktur

Jorden

Joden e som en lökriggad fyrverkeripjäs, med sina fyra lager: den inre kärnan, yttre kärnan, manteln och skropan. Den inre kärnan pimplar järn och nickel nånstans 1 220 kilometer nedanför. Den yttre kärnan, som ligger omkring 2 900 kilometer ner under ytan, är en simmig soppa av järn och nickel.

Här har vi Jordens lager med en mysig tabell för den vetgirige:

I den inre kärnan är temperaturen så het att den kunde steka en biff på fem sekunder, med trycket av en rasande elefant. Det är helt stenhårt, nästan lika tät som en biljardkula.

Jupiter och Saturnus

Jupiter och Saturnus är som de stora snälla jättarna i grannskapet. De är mest bara gas – ingen fast mark under fötterna. Trots det har de båda kärnor—det är där magin händer!

Jupiter har en kärna bestående av tungt material, typ som en kyrkklocka av is och sten, med en päls av väte och helium omkring. Vid Jupiters inre är trycket bortom allt, typ 30 miljoner gånger mer än en vanlig dag på jorden.

Saturnus är rätt så lik, men med en lite blygsammare kärna. Här slänger vi in en liten tabell igen:

Både Jupiter och Saturnus har magnetfält starkare än en hästs spark. De spelar en viktig roll för allt som händer runt dem, precis som nyckelspelare i en fotbollsmatch. Vill du veta mer om magnetfält, kolla in vår artikel om vilka planeter har magnetfält?.

Sammansättningen av Planeterna

Planeterna i vårt solsystem är som en godispåse på planet-nivå, full av olika smaker och strukturer. Gasjättarna Uranus och Neptunus och våra kära stenbeklädda vänner Jorden, Venus och Mars, visar skillnaderna i hur de har bildats och vuxit under miljarder år.

Uranus och Neptunus

Uranus och Neptunus kallas gasjättar, men de är mer som isgiganter och sopar golvet med vad vi vet om stora, kalla himlakroppar. Kärnorna är som tårtor av berg, metall och is. Trots sina imponerande namn fångade de inte så mycket väte- och heliumgas som deras andra gasjätte-kamrater, vilket gör deras atmosfärer lite skralare.

De är annorlunda jämfört med deras steniga syskon genom att domineras av väte och helium. Om du är nyfiken på planetupptäcktsäventyr, checka in berättelsen om hur upptäcktes uranus och neptunus?.

Terrestra Planeter

Jorden och gänget, våra så kallade terrestriska planeter, är landmaskiner av berg och metaller. Silikater, kisel, syre, och järn gör dessa planeter till stenbeklädda jättar där tunga metaller utgör en tredjedel av massan, medan resten är lite lättare silikater.

Mars är en speciell kille med fler kratrar än vår egna jord, men inte lika många som på vår måne. Han är prydd med berg, gigantiska kanjoner, vulkaner och isbelagda ytor. Vatten finns där också – mest som is och gömd under ytan – vilket ger en spännande vink om att vatten helt klart varit inblandat i utformningen av denna röda planet.

Den där gravitationen, den är en klurig sak. Den drar i precis rätt ställen och formar planeternas inre till lager av olika täthet och sammansättning. Vill du veta mer om hur planeternas sköna atmosfärer och deras unika drag? Ta en titt på vår artikel om har planeter atmosfärer och hur skiljer de sig åt?.

Jordens Lager

Jorden är som en gigantisk tårta med fyra lager: inre kärnan, yttre kärnan, manteln och krusten. Varje del har sin egen stil och funktion i jordens stora dans.

Krustan och Manteln

Krustan är den tunna skorpan där vi bygger våra städer och går på promenader. Den skiftar i tjocklek beroende på om du är på en kontinent eller under havet, från 5 till 70 kilometer ungefär. Här hittar vi allt från berg till havsbottnar, byggstenarna av vår värld.

Nedan ligger manteln, en glödhet jätte med imponerande 2900 kilometer i djup. Dess bergarter är gammal och solid, men kan röra sig och böjas under tryck, lite som en riktigt seg asfalt. Denna rörelse är vad som får de tektoniska plattorna att dansa runt, vilket ibland kan skapa jordbävningar.

Yttre Kärnan och Inre Kärnan

Yttre kärnan är liksom Jorden’s egna chokladfontän, men istället med smält nickel och järn i toppform och temperaturer mellan 2200 och 4000 grader Celsius. Det flytande metallet skapar jordens magnetfält, det som bland annat gör att våra kompasser pekar norrut.

Sedan har vi den inre kärnan, som börjar sin show 4000 kilometer ner. Här är det superhett – runt 5000 grader Celsius. Trots det är metallen fast under det enorma tryck, som när du försöker pressa ihop ett rått ägg med en elefant.

Inre och yttre kärnan är en viktig nyckel för att fatta vad som händer med våra planeter och vad som håller Jorden igång i sitt stora galaktiska system.

Geologisk Aktivitet och Historia

Geologin berättar en fascinerande historia om våra planeters inre. Här pratar vi om vulkanutbrott, jordbävningar, och hur hela jordskorpor faktiskt glider omkring.

Vulkanism och Jordbävningar

Jordens yta är täckt av massiva plattor som rör sig tack vare hettan från djupet. När dessa plattor skaver och skakar, blir det ibland kaos med jordbävningar och vulkaner. Jorden är unik eftersom den är den enda planeten vi vet där dessa plattor spelar sin dans. Den glödande hettan inifrån leder till vulkanism och formar berg och dalar även på andra planeter.

Här ska vi kika hur saker står till på några planeter:

Venus är ett intressant fall; dess yta kartläggs med radar på grund av en tjock atmosfär. Radarbilder visar bland annat dalar och stora lavaplattor, vilket avslöjar ett livligt förflutet.

Plåttäktontik och Ytformning

Inuti planeter liknar det en stor ugn där de tyngsta metallerna landar i mitten och de lättare material flyter ovanpå som grädde. Det är gravitationen som gör jobbet med att sortera. Denna process formar olika lager och påverkar planetens aktivitet och yta.

En planets inre har dessa lager:

1. Inre kärna
2. Yttre kärna
3. Mantel
4. Krusta

Genom att gräva i dessa lager kan vi verkligen få en förståelse för frågor som till exempel vilka planeter har magnetfält? eller har planeter atmosfärer och hur skiljer de sig åt?.

Share on Facebook

Tweet

Follow us