Vad är en dvärgplanet?

Karaktäristik av Dvärgplaneter

Dvärgplaneter är en spännande grupp av himlakroppar som verkligen fångar uppmärksamheten hos alla som har det minsta intresse för rymden. Deras speciella egenskaper och definitioner skiljer dem från vanliga planeter inom vårt solsystem.

IAU:s Definition av Dvärgplaneter

Den Internationella Astronomiska Unionen (IAU) knöt 2006 en bestämd definition för vad som utgör en dvärgplanet. Kort sagt, en dvärgplanet:

1. Snurrar runt solen.
2. Har en form som inte är perfekt men nästan rund.
3. Klarar inte av att städa bort skräp och andra objekt i sin egen bana.

Med denna definition fick Pluto, en gång kallad den nionde planeten, en ny plats som dvärgplanet. För att få flera detaljer om planetsystem och hur de klassificeras, kolla gärna vår artikel om vad är ett planetariskt system?.

De Fem Erkända Dvärgplaneterna

IAU har identifierat fem dvärgplaneter i vårt solsystem. Här finns både kända namn och vissa som inte är lika bekanta. Här är en snabb översikt av deras namn och en liten introduktion:

Dessa dvärgplaneter är fulla av intressanta detaljer och fenomen. Om du vill dyka in i ämnen som atmosfärer och magnetfält på dessa himlakroppar, kolla våra artiklar om har planeter atmosfärer och hur skiljer de sig åt? och vilka planeter har magnetfält?.

Ceres: Den Första Dvärgplaneten

Ceres är en cool liten dvärgplanet med unika särdrag som lyfter dess status i solsystemet. Den var den första som IAU stämplade som en dvärgplanet och ger en fönstersmak på både asteroidbältet och möjligheten till vatten där.

Placering och Storlek

Ceres lurar i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och är den enda dvärgplaneten på inre delarna av solsystemet. Med en bredd på runt 952 kilometer (592 miles) är den den minsta dvärgplaneten vi känner. Räknat i massa, utgör Ceres ungefär en tredjedel av hela asteroidbältet. Dess storlek gör den till den största asteroiden i området.

Potentiell Vattenkälla

Ceres är inte bara en dvärgplanet utan också en möjlig vattenreservoar. Uppgifter från NASAs Dawn-projekt pekar på att Ceres kan ha så mycket som en fjärdedel is i sig. Forskning antyder också att djupa vattenreservoarer kan finnas under ytan, vilket gör den särskilt spännande för framtida studier om vatten i rymden.

Genom att kika närmare på Ceres och dess funktioner kan rymdnördar få en bättre koll på vad som gör en dvärgplanet. Att undersöka om det finns vatten där är extra intressant med tanke på vad det kan betyda för liv och framtida rymdfärder. Vill du veta mer om planeternas insida? Kolla in vår artikel om vad är planeternas inre struktur?.

Pluto: En Bekant Liten Planet

Pluto var en gång en stjärna i vår planetsamling, men 2006 blev det en hedersgäst i dvärgplaneternas gäng. Med en storlek omkring två tredjedelar av månen är det en sällsynt pärla värd att kika närmare på.

New Horizons Äventyr

Den 14 juli 2015 gjorde NASA:s New Horizons en historisk närkontakt med Pluto. Det betydde inga fler suddiga bilder utan kristallklara närbilder på Pluto och dess följeslagare till månar. Den här resan gav oss en rejäl aha-upplevelse och många bitar som fattades om de avlägsna himlakropparna. All info missionsen samlade hjälpte forskare luska ut detaljer om Plutos form och ”vädersystem”.

Plutos Yta och Hemligheter

Plutos ansikte är fullt av överraskningar. Tack vare New Horizons vet vi nu att den är fylld med unga berg, ett fruset kvävehjärta och mystiska molekyler. Ja, det finns de som tror att Pluto en gång i tiden kan ha haft en ocean gömd under ytan, en tanke som verkligen ruckar på föreställningen om vad som kan vara beboeligt i universum.

Ytan blingar av kväveis, metan och kolmonoxid, vilket ger Pluto sin speciella färgsprakande look. Det ryktas även om isvulkaner och plattektonik, vilket skulle göra Pluto till ett original bland kända dvärgplaneter.

Det vi lärt oss om Pluto har totalt ändrat synen på vad en dvärgplanet egentligen är. För att få mer kött på benen om planeters struktur och atmosfärer, spana in våra sektioner om vad är planeternas inre struktur? och har planeter atmosfärer och hur skiljer de sig åt?.

Haumea och Eris: Dvärgplaneter i Kuiperbältet

Dvärgplaneterna Haumea och Eris fascinerar uppe i Kuiperbältet, det där mystiska området som hänger utanför Neptunus. De har varsin liten twist som gör dem riktigt speciella.

Haumeas Snurriga Form

Haumea ser inte ut som den typiska runda planeten – den är mer som en äggformad snurra! Den här galna formen beror på att den snurrar runt på bara fyra timmar – fortare än en kanelbulle i ugnen. Man gissar att detta vansinniga tempo kommer från en gammal kollision. Om man mäter längsta axeln, är Haumea ungefär 2 322 kilometer lång.

Och för att göra det hela ännu vildare, fick Haumea sina ringar upptäckta 2017. Dessutom har den några månar snurrande runt sig, vilket ger en extra dimension till denna kosmiska show.

Eris och Dess Trotjänare Dysnomia

Eris är en tuffing nästan lika stor som Pluto, mätandes 2 330 kilometer i diameter. Man kan tacka Eris för att Pluto degraderades till dvärgplanet 2006 – en liten himlaledd kändis! Eris är en avlägsen typ, med en omloppsbana som är 68 gånger längre bort från solen än vår egen planet.

Eris har också sällskap av månen Dysnomia, som tar sig runt Eris på 16 dagar. Dysnomia är snyggt kopplad till Eris och hjälper till att begripliggöra gravitationsfält och ge ledtrådar om vad Eris består av.

Haumea och Eris är verkliga hjältar i vårt solsystems berättelse. De bjuder på en inblick i hur saker och ting där ute kan vara mer krångliga än ett garnnystan. Nyfiken på fler rymdäventyr? Kolla artiklar som vilka planeter har ringar? och hur bildades månar i solsystemet?.

Share on Facebook

Tweet

Follow us