Personer med Alzheimers sjukdom hade en annorlunda sammansättning av bakterier, bakterievirus och ämnesomsättningsprodukter i tarmen än personer utan sjukdomen. Det visar en ny studie där forskarna kombinerade flera typer av biologiska data.
Resultaten stärker misstanken om att den så kallade tarm-hjärna-axeln kan ha betydelse vid Alzheimers. Studien är dock liten och kan inte avgöra om förändringarna i tarmen bidrar till sjukdomen eller uppstår som en följd av den.
Bakterier, virus och metaboliter analyserades
Tarmens mikrobiom består av ett stort antal bakterier, virus och andra mikroorganismer. Dessa kan producera ämnen som påverkar bland annat immunförsvaret, ämnesomsättningen och kommunikationen mellan tarmen och hjärnan.
I studien analyserade forskarna prover från 28 personer med Alzheimers sjukdom och 33 friska kontrollpersoner. De använde metagenomik för att kartlägga mikroorganismernas genetiska material och metabolomik för att undersöka de små molekyler som bildas genom kroppens och mikrobernas ämnesomsättning.
Genom att kombinera informationen kunde forskarna studera hela samspelet mellan tarmbakterier, bakteriofager och metaboliter i stället för att enbart leta efter enskilda bakteriearter.
Flera bakteriearter var vanligare vid Alzheimers
Personerna med Alzheimers hade en tydligt annorlunda mikrobiell sammansättning. Bland de arter som förekom i större mängd fanns Akkermansia massiliensis, Alistipes onderdonkii och Barnesiella intestinihominis.
Resultatet betyder inte att dessa bakterier orsakar Alzheimers eller att de alltid är skadliga. En bakteriearts effekt kan bero på vilka andra mikroorganismer som finns i tarmen, vilka ämnen de producerar och personens kost, läkemedel och övriga hälsa.
Forskarna såg även att nätverken av samverkande mikroorganismer var mindre stabila hos personer med Alzheimers. Dessutom var mångfalden av bakteriofager högre. Bakteriofager är virus som infekterar bakterier och därmed kan påverka vilka bakterier som överlever och vilka ämnen som bildas i tarmen.
Modell kunde skilja grupperna åt
När forskarna kombinerade bakterier, virus och metaboliter i en statistisk modell kunde den skilja personer med Alzheimers från kontrollgruppen med ett AUC-värde på 0,83. Ett värde på 1,0 skulle motsvara en perfekt klassificering, medan 0,5 motsvarar slumpen.
Resultatet visar att tarmens mikrobiom innehåller information som kan vara relevant för sjukdomen. Modellen är däremot inte ett färdigt diagnostiskt test. Den utvecklades med ett litet antal deltagare och behöver prövas i betydligt större och oberoende grupper.
Studien har publicerats i tidskriften iScience.
Studien visar inte vad som är orsak
Alzheimers kan i sig förändra människors kost, aktivitetsnivå, läkemedelsanvändning och dagliga vanor. Samtliga dessa faktorer kan påverka tarmens mikrobiom. Det är därför möjligt att de uppmätta skillnaderna åtminstone delvis är följder av sjukdomen.
Eftersom studien jämförde grupperna vid en bestämd tidpunkt går det inte heller att se om förändringarna fanns innan de första symtomen uppstod. För det krävs större studier där deltagarna följs under flera år.
Resultaten ger inte stöd för att någon särskild diet, probiotika eller annat tillskott kan förebygga eller behandla Alzheimers. Nästa steg blir att undersöka vilka mikrobiella förändringar som återkommer i andra befolkningsgrupper och om någon av dem faktiskt påverkar sjukdomens utveckling.
Forskningen ger därmed nya ledtrådar om sambandet mellan tarmen och hjärnan, men ännu inga nya behandlingsråd.
Publikationsuppgifter
Vaibhav Vemuganti m.fl., Tarmbakteriernas metabolit imidazolpropionat förstärker patologin vid Alzheimers sjukdom, Nature Communications (2026). DOI: 10.1038/s41467-026-74744-z