Många människor vill leva mer klimatsmart, men en ny studie visar att vi ofta har en felaktig bild av vilka vardagsval som faktiskt gör störst skillnad för utsläppen av växthusgaser.
Forskarna fann att människor tenderar att överskatta klimatnyttan av mindre åtgärder, samtidigt som de underskattar effekten av de val som verkligen kan minska den egna klimatpåverkan. Resultaten pekar på ett kunskapsgap som kan göra att både privatpersoner och beslutsfattare lägger oproportionerligt mycket fokus på åtgärder med begränsad effekt.
Små insatser får ofta för stor betydelse
I studien fick deltagarna bedöma klimatpåverkan från ett stort antal olika vardagliga handlingar.
Forskarna upptäckte att flera relativt vanliga miljöåtgärder konsekvent överskattades, bland annat:
- återvinning,
- användning av återvunnet material,
- energieffektiva hushållsapparater,
- förbättrad isolering i bostäder,
- distansarbete.
Forskarna betonar att dessa åtgärder fortfarande är positiva för miljön, men deras faktiska påverkan på de totala utsläppen är betydligt mindre än många tror.
De största klimatvinsterna underskattas
Samtidigt visade studien att människor ofta underskattar effekten av de åtgärder som kan ge de största utsläppsminskningarna.
Exempel på sådana val är:
- att flyga mer sällan,
- att minska bilanvändningen,
- att byta till elbil,
- att välja förnybar el,
- att undvika långdistansflygningar.
Enligt forskarna innebär detta att många prioriterar klimatåtgärder som känns konkreta i vardagen, men som ger relativt små utsläppsminskningar jämfört med förändringar inom transport och energianvändning.
Våra intuitioner stämmer inte alltid
Forskarna menar att människor ofta bedömer klimatnytta utifrån hur synlig eller symbolisk en handling är snarare än utifrån dess faktiska effekt.
Att sortera sopor eller skriva ut på båda sidor av ett papper är enkla handlingar som många gör regelbundet och därför förknippas med ett stort miljöengagemang. Däremot är det svårare att intuitivt uppskatta hur mycket större klimatpåverkan exempelvis flygresor eller daglig bilkörning har.
Det gör att vår uppfattning om vilka åtgärder som är viktigast inte alltid överensstämmer med den vetenskapliga kunskapen.
Kan påverka klimatpolitiken
Forskarna menar att resultaten inte bara är relevanta för privatpersoner utan också för myndigheter och organisationer.
Om information om klimatåtgärder fokuserar på insatser med begränsad effekt finns en risk att människor tror att de gjort tillräckligt, trots att de största utsläppskällorna förblir oförändrade.
En bättre förståelse för vilka åtgärder som ger störst klimatnytta skulle kunna göra både informationskampanjer och klimatpolitik mer träffsäkra.
Alla åtgärder spelar roll – men inte lika mycket
Forskarna understryker att även mindre klimatvänliga handlingar har ett värde och kan bidra till ett mer hållbart beteende.
Samtidigt visar studien att det finns stora skillnader i faktisk effekt mellan olika val. För den som vill minska sin klimatpåverkan så mycket som möjligt kan därför prioriteringen vara minst lika viktig som viljan att göra rätt.
Studien pekar på behovet av tydligare kommunikation om vilka åtgärder som ger störst utsläppsminskningar – så att både individer och samhällen kan fatta mer välgrundade beslut i klimatarbetet.
Publikationsuppgifter
Mario Herberz m.fl., Psykologiska hinder för att förbättra koldioxidkompetensen, Nature Sustainability (2026). DOI: 10.1038/s41893-026-01900-0
