En stor studie från University of Oxford visar att många ungdomar exponeras för innehåll om självskadebeteende på sociala medier, trots att de aldrig aktivt har letat efter det.
Forskarna fann att ungefär var tredje tonåring i England hade sett självskaderelaterat innehåll under den senaste månaden. För de flesta dök materialet upp automatiskt i flödet, styrt av plattformarnas rekommendationsalgoritmer – inte genom egna sökningar.
Över 32 000 ungdomar deltog
Studien bygger på data från OxWell Student Survey, där mer än 32 000 ungdomar mellan 11 och 18 år i England deltog under 2025.
Deltagarna fick bland annat svara på:
- om de hade sett innehåll om självskada,
- hur ofta de exponerades,
- och hur de kom i kontakt med innehållet.
Forskarna analyserade sedan svaren för att kartlägga olika vägar till exponering.
De flesta sökte aldrig efter innehållet
Det mest uppmärksammade resultatet var att 34,5 procent av ungdomarna hade sett självskaderelaterat innehåll under den senaste månaden.
Av dessa uppgav nästan tre av fyra att de inte aktivt hade letat efter materialet. I stället dök det upp i deras flöden medan de använde sociala medier för helt andra ändamål.
Forskarna beskriver detta som passiv exponering, där plattformarnas algoritmer rekommenderar innehåll baserat på tidigare beteenden eller andra signaler – utan att användaren uttryckligen har sökt efter det.
Fem olika vägar till exponering
Forskarna identifierade fem huvudsakliga sätt som ungdomar kom i kontakt med självskadeinnehåll:
- Passiv exponering – innehållet rekommenderades automatiskt i flödet.
- Aktiv sökning – användaren letade själv efter innehållet.
- Delat av andra – material skickades direkt från vänner eller andra användare.
- Blandad exponering – en kombination av flera olika vägar.
- Övriga vägar – mer ovanliga former av exponering.
Den klart vanligaste vägen var den första. 72,9 procent av de ungdomar som exponerats hade endast fått innehållet via algoritmiska rekommendationer. Den näst vanligaste gruppen hade både sökt efter innehåll, fått det skickat till sig och fått rekommendationer i sina flöden.
Algoritmer kan förstärka exponeringen
Sociala medieplattformar använder algoritmer som analyserar användarnas beteenden – exempelvis vad de tittar på, gillar eller stannar upp vid – för att välja vilket innehåll som visas.
Forskarna menar att resultaten visar att dessa system kan bidra till att ungdomar exponeras för känsligt innehåll även när de inte har visat någon tydlig avsikt att söka efter det.
Studien kan däremot inte avgöra exakt varför algoritmerna rekommenderade innehållet eller vilken effekt exponeringen hade på varje enskild individ.
Kan påverka hur plattformar utformas
Forskarna anser att resultaten har betydelse för hur sociala medieplattformar bör utforma sina rekommendationssystem, särskilt för yngre användare.
Om en stor del av exponeringen sker utan aktivt sökande kan åtgärder som enbart begränsar sökningar efter självskadeinnehåll vara otillräckliga. I stället kan det behövas förändringar i hur algoritmer väljer vilket innehåll som visas i användarnas flöden.
Forskarna hoppas att resultaten ska bidra till en bredare diskussion om hur digitala plattformar kan minska risken att unga oavsiktligt exponeras för potentiellt skadligt innehåll, samtidigt som de behåller de positiva möjligheterna till information och social kontakt som sociala medier erbjuder.
Publikationsuppgifter
Holly Bear m.fl., Algoritmstyrd exponering för innehåll om självskadebeteende på nätet och dess samband med bredare psykosociala risker hos 32 000 ungdomar, Nature Mental Health (2026). DOI: 10.1038/s44220-026-00682-w.
