SPRITE ska undersöka hur galaxernas ultravioletta ljus tar sig ut

AI-genererad illustration av en liten forskningssatellit ovanför jordens blå horisont

Hur lyckas energirikt ljus lämna en galax och förändra gasen mellan galaxerna? Den lilla forskningssatelliten SPRITE ska undersöka frågan med ultravioletta observationer. Målet är att förstå processer som också kan ha spelat en viktig roll när det tidiga universum förändrades.

NASA-finansierade SPRITE har utvecklats vid University of Colorado Boulders Laboratory for Atmospheric and Space Physics, LASP. I ett besked den 29 september 2026 presenterade laboratoriet missionens mål inför en planerad uppskjutning i oktober. Beskedet handlar om kommande observationer, inte om forskningsresultat som satelliten redan har levererat.

Vad SPRITE ska mäta

Instrumentet är en avbildande spektrograf för det långt ultravioletta området. Det ska både skilja mellan ljusets våglängder och visa varifrån strålningen kommer. Forskarna vill på så sätt undersöka skillnader mellan olika områden i en galax, exempelvis regioner där stora stjärnor föds eller dör.

Enligt missionens beskrivning planeras två huvudsakliga undersökningar under en tvåårig basmission. Den ena gäller hur stor andel vätejoniserande strålning som kommer ut från omkring 100 stjärnbildande galaxer med låg rödförskjutning. Den andra kartlägger strålning från stötvågor i supernovarester i Vintergatan och de Magellanska molnen.

Varför ljuset är viktigt för universums historia

I det unga universum fanns mycket neutralt väte mellan de tidiga stjärnorna och galaxerna. Neutralt betyder här att väteatomen fortfarande har sin elektron. Tillräckligt energirik ultraviolett strålning kan slå loss elektronen och jonisera gasen.

Denna förändring, återjoniseringen, gjorde med tiden universum mer genomsläppligt för sådant ljus. NASA beskriver hur de första stjärnornas ultravioletta strålning bidrog till processen. En central fråga är hur strålningen tog sig igenom den gas som omgav stjärnorna och deras galaxer.

Det räcker alltså inte att en galax producerar mycket energirikt ljus. För att påverka omgivningen måste en del av ljuset också kunna lämna galaxen. Det är skillnaden mellan produktion och utläckning som SPRITE ska hjälpa forskarna att studera.

Närliggande galaxer blir ett laboratorium

SPRITE ska inte observera universums första galaxer direkt. I stället undersöks mer närbelägna objekt, där processerna kan studeras med andra detaljer än i mycket avlägsna galaxer. Observationerna kan sedan bidra till att testa förklaringar till vad som hände tidigt i den kosmiska historien.

En hypotes är att supernovor förändrar eller röjer undan tät gas och därmed öppnar vägar för strålningen. Undersökningen av supernovarester och mätningen av ljus som lämnar galaxer angriper olika delar av den frågan.

Vetenskapsnytt har också rapporterat om Chandras fynd av 84 ovanliga röntgenkällor i galaxer. Det är en annan undersökning, men den illustrerar varför observationer vid olika våglängder behövs för att förstå galaxernas energirika miljöer.

Liten satellit ska även testa ny teknik

SPRITE ska samtidigt prova avancerade spegelbeläggningar och detektorteknik i rymden. Tekniken är relevant för utvecklingen av framtida rymdteleskop. Missionen är därmed både ett astronomiskt observationsprojekt och ett tekniktest.

Det avgörande nästa steget blir att få fungerande mätningar och jämföra dem med modellerna. Planerade observationer visar vad forskarna vill undersöka; slutsatser om hur strålningen faktiskt lämnar galaxerna kräver data. Följ fler projekt i vår bevakning av rymdforskning.

Källor och underlag

Herobilden är en AI-genererad konceptbild och återger inte SPRITE:s exakta konstruktion.