Solsystemet: De Mest Fascinerande Planeterna Att Utforska

Solsystemets Formation

Att förstå hur solsystemet uppstod ger oss en bit av pusslet om våra planeters ursprung och hur de hänger samman.

Solens Roll

Solen då? Jo, den är chef över vårt gäng av planeter. Den klassas som en gul dvärgstjärna och beräknas stå för nästan all massa i vårt solsystem. Räkna in att den är 333 000 gånger större än Jorden. Solens gravitation är liksom ett jordens dragningskraft på stereoider, den drar in planeternas bana. Inget kringflytande Jupiter, Saturnus eller Mars här inte, allt snurrar runt solen som om det vore lärare på ett mellanstadiedisco. Utan solens kontroll över massa och dragning i gravitation skulle planeterna dansa sin egen dans i rymden.

Planetbildning

Hur skapades egentligen planeterna? Efter stjärnans födelse, solens alltså, för omkring 4,6 miljarder år sen, bildades en disk av gas och stoft. Dessa ljusår av damm runt solen samlades ihop – små klumpar här och var krockade och blev större klumpar. Ungefär som när du gör en snögubbe och allt bara växer.

Objekten smälte samman och skapade de större kropparna vi nu har i solsystemet. De närmast solen, som Merkurius och Venus, är gjorda av fast material. De som är längre bort, Jupiter och Saturnus, plockade åt sig massa gas. Precis som om de gått lös på en rymdbuffé. Varje planets innehåll beror till stor del på hur långt bort den hänger från solen.

Vill du veta mer om vad som annars finns att hälsa på ute i rymden? Spana in våra artiklar om exoplaneter och vår galax, Vintergatan.

Inre Planeter

I vårt solsystem finns tre inre planeter: Merkurius, Venus och Jorden. Med sina egna karaktärsdrag och atmosfärer är de både unika och spännande.

Merkurius

Först ut är Merkurius, solens närmaste kompis och solsystemets lilla urtidskrabat. Den svänger runt 58 miljoner kilometer från vår stora lysande vän. Merkurius har fått sitt namn efter den kvicka romerska budbärarguden, Mercury—grekisk motsvarighet Hermes—which är passande, med tanke på planetens skiftande temperaturer. Dagtemperaturen kan peaka på svettig 430℃, medan nattens kyla slår till med bistra -183℃. Brrrr!

Venus

Sedan har vi Venus, döpt efter kärlekens och skönhetens gudinna med samma namn. Hennes himlaklänning är främst av koldioxid, vilket får temperaturen att svettas upp till omkring 480℃. Venus lyser som en kvällsstjärna och har genom tiderna förväxlats med fientliga bombflyg under krig. Ja, några jägare trodde att hon var ett hot.

Jorden

Och så har vi vår alldeles egna Jorden, den tredje stenen från solen. Det är den enda platsen vi vet om som har liv—från busiga apor till bottensnokare. Här blandas diverse terränger och klimat till en häftig mix. Hela 71% av planeten är täckt av hav, så om du har en båt—du vet vad du ska göra. Avslutas med vårt solsystems gäng: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Pluto fick sig en nervositet och har blivit en liten dvärgplanetsnubbe.

De här tre inre planeternas egenskaper skiljer sig på många sätt från sina yttre planetgrannar. Vill du veta mer om dem andra, spana in våra texter om Mars, Jupiter, Saturnus och Venus.

Yttre Planeter

Mars

Mars, vår flammande röda granne, har fascinerat oss mer än 40 gånger i över 60 år. Dess järnrika yta gömmer istäckta poler och spår av rinnande vatten. Det råder ökenmiljöer, där dammstormar sveper över himlen och ibland täcker hela planeten.

För mer om Mars, kolla vår sida om mars.

Jupiter

Jupiter, vår solsystemens gigant, har en så stor massa att den väger två och en halv gånger mer än alla andra planeter tillsammans. Denna gasjätte gömmer en fast kärna, ungefär lika stor som jorden. Jupiters mångfaldiga följslagare inkluderar de galileiska månarna: Io, Europa, Ganymedes och Callisto.

Ta en närmare titt på Jupiter på vår sida om jupiter.

Saturn

Saturnus, med sina hänförande ringar av is och jordpartiklar, är en planet med stor igenkänningsfaktor. Dessa ringar gör Saturnus till en av de mest unika synerna i vårt solsystem. Bland dess många månar står Titan ut, större än självaste Merkurius.

Bli fascinerad av Saturnus på vår sida om saturnus.

Isjättarna

Isjättarna i vårt solsystem är en sorts fascinerande typer av planeter som har sina egna uttryck. De är lite som de mystiska kusinerna inom planetfamiljen – stora, gasiga och en aning hemlighetsfulla.

Uranus

Uranus är nummer sju från solen räknat och är dessutom en av de större spelarna i solsystemet. Den är klädd i en snygg blå nyans tack vare metan i luften däruppe, som tar in rött ljus och släpper ut blått. Som en liten joker i leken ligger Uranus också och snurrar på sidan av sin axel, vilket gör att den ser ut som om den är redo att ta en tupplur när som helst.

Neptunus

Häng med till Neptunus, vår universums yttersta gräns för planetshoppen. Den där stationen, där solen knappt kisar fram, får bara en pytteliten andel av solens ljus jämfört med jorden. Denna bad boy har en atmosfär full av de där lätta gaserna som vätgas och helium, med lite metan som toppnot. Med 165-jordåriga år och en sydpol som har sommarfester i 40 långa år, har Neptunus helt sitt eget tempo.

När sydpolen solar sig, vältrar sig Neptunus i stora variationer från eviga soliga dagar till de där långa, kalla nätterna.

Plutos Omklassificering

Minns du Pluto, hela solsystemets minsting? Ja, 2006 fick den sig ett nedköp i status och blev kallad en dvärgplanet. Det var som att byta från VM till lokal ligan efter att någon skruvade om reglerna. Den bor i Kuiperbältet och är en slags kändis därborta, mycket mindre än sina syskon men ändå full av personlighet och en atmosfär som håller på sina hemligheter.

Snackar om Pluto ger ofta tillfälle till diskussion och har påverkat hur vi numera kollar på hela vår rymdgrupp.

För mer ull och skinn om andra himlakroppar, inklusive exoplaneter och vad som gör dem coola, spana in vår artikel om exoplaneter.

Dwarf Planeterna

Dvärgplaneter är spännande medlemmar i vårt solsystem. Lite annorlunda än traditionella planeter, har de några likheter men också unika drag. Här har vi samlat ihop lite fakta om några av de mest kända dvärgplaneterna: Pluto, Eris och andra.

Pluto

Pluto var en gång kallad vår nionde planet innan den blev en dvärgplanet 2006, tack vare Internationella astronomiska unionen (IAU). Med sina 2 377 km i diameter är Pluto mindre än många månar som snurrar kring de stora planeterna.

Den stolta ägaren av fem månar, där Charon är den största, har Pluto dessutom en cool yta av frusna kvävehav och en atmosfär som sväller och krymper beroende på var den befinner sig i sin bana.

Eris

Eris är en annan dvärgplanet och den packar faktiskt mer massa än Pluto. Upptäckt 2005, sträcker den sig cirka 2 326 km i diameter. Eris ses som den mest massiva bland våran samling av dvärgplaneter, på ett avstånd av runt 10 120 miljoner km bort.

Med sin egen måne, Dysnomia, visar Eris upp den bredd av variation som vårt solsystem har att erbjuda.

Andra Dvärgplaneter

Förutom Pluto och Eris finns det spännande kandidater som Haumea och Makemake. Dvärgplaneter kan vara utmanande att fånga på grund av deras läge och storlek, men de ger insikter om solsystemets historia.

När forskare grottar ner sig i dessa dvärgplaneter kan vi få en bättre förståelse för rymden och allt knasigt som händer där. För en närmare titt kan du läsa mer om exoplaneter och deras roll i universum. Dvärgplaneter låter oss också se hur himlakroppar förändras, vilket hänger ihop med fenomen i Vintergatan.

Månar och Övriga Kroppar

Rymden är fullpackad med grejer, liksom månar och mindre himlakroppar. Månar, speciellt, ger oss spännande ledtrådar om hur vårt solsystem funkar och har utvecklats över tiden.

Månar i Solsystemet

Nästan alla planeter, förutom Venus och Merkurius, har minst en måne, och vissa har många fler. De varierar en hel del i storlek och sammansättning, går från små isklumpar till stora, superaktiva månar.

Månen är kapten över jordens stabilitet när det kommer till rotation, dessutom påverkar den havsnivåer och klimat som en bonus.

Mindre Himlakroppar

Förutom planeter och deras sidekicks, har vi mindre himlakroppar som asteroider och kometer, de är också en del av hela solsystemet tjo.

• Asteroider: De hänger mest i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Gjorda av sten och metall, och kan bli från ett par meter till flera hundra kilometer breda.

• Kometer: De här börjar som is och damm, ofta från Kuiperbältet eller Oorts moln, och när dom kommer nära solen släpper de ifrån sig gaser och får en härlig sky och en svans.

Exoplaneter

Exoplaneter, eller utomjordiska planeter, är dom som cirklar runt andra stjärnor istället för vår sol. Forskare är helt på hugget med exoplaneter och har redan hittat tusentals i alla möjliga storlekar och kretsbanor.

Genom att kolla på exoplaneter hoppas man kunna hitta tecken på liv eller jordliknande klimat på andra platser. Om du är nyfiken, kika in på mer om dessa spännande kroppar och hur dom sammanlänkas med vår position i vintergatan och ta en närmare titt på exoplaneter.

Share on Facebook

Tweet

Follow us