Utvald bild: AI-genererad illustration, Vetenskapsnytt.se.
Var det ovanligt kalla vintrar som fick jordbrukets spridning genom sydöstra Europa att stanna av? En ny studie från den grekiska boplatsen Franchthi ger inget stöd för den förklaringen på just denna plats. Forskarna har använt gamla matskal för att jämföra lokala temperaturer med människors försörjning.
Matavfall blev ett klimatarkiv
Studien publicerades online i PNAS den 2 november och presenterades av Leibniz-Zentrum für Archäologie, LEIZA, dagen därpå. Niklas Hausmann och Danai Theodoraki undersökte skal från 121 skålsnäckor av släktet Patella. Djuren hade samlats och ätits av människor vid Franchthi på Peloponnesos, medan skalen blev kvar i boplatsens avfall.
När ett skal växer lagras information om den miljö där djuret levde. Forskarna identifierade säsongsvisa tillväxtfaser med en laserbaserad metod och analyserade syreisotoper för att rekonstruera temperaturvariationer. Det gjorde det möjligt att undersöka korta tidsavsnitt som lätt försvinner i klimatserier med grövre upplösning.
En gammal förklaring prövades lokalt
Jordbruket nådde Europa från Främre Orienten under förhistorien. Men expansionen bortom Grekland bromsade kraftigt under perioden omkring 6600–6000 före vår tideräkning. En tänkbar förklaring har varit plötslig kyla som försämrade odlingsförutsättningarna och gjorde det svårare att anlägga nya bosättningar.
Den nya undersökningen jämförde temperaturarkivet med djurben från samma arkeologiska lager. Benmaterialet ger information om vilka djur människorna använde i sin försörjning. Forskarna fann varken belägg för den föreslagna extrema vinterkylan eller något starkt statistiskt samband mellan lokala temperaturväxlingar och förändringar i försörjningssätt.
Samma plats ger en rättvisare jämförelse
En central styrka är kopplingen mellan klimatarkiv och arkeologiska fynd i samma sammanhang. Ett regionalt klimatförlopp behöver inte motsvara exakt vad människor upplevde vid en viss kust. På samma sätt kan ett genomsnitt över en lång period missa en kort årstid som var avgörande för odlingen.
Resultatet visar därför varför skalan spelar roll när klimat kopplas till historiska händelser. För att testa en föreslagen orsak behöver mätningarna ligga tillräckligt nära både platsen och den tid då konsekvensen ska ha uppstått. I detta fall blev människornas egna måltidsrester en del av den prövningen.
En boplats förklarar inte hela Europa
Franchthi är en kustnära plats. Studien visar inte att klimat saknade betydelse i andra landskap, och djurbenen utgör inte direkta mätningar av skördar. Avsaknad av ett starkt samband i materialet är heller inte samma sak som att varje mindre påverkan kan uteslutas.
Däremot försvagas en specifik förklaring till utvecklingen här. Forskarna framhåller att sociala, ekonomiska och kulturella förändringar också behöver undersökas. De vill nu tillämpa metoden på fler boplatser. Först då går det att bedöma om Franchthi var ett undantag eller del av ett bredare mönster. Lokala jämförelser blir då särskilt värdefulla.
Källor
Originalstudien i PNAS, publicerad online 2 november 2026
LEIZA:s presentation den 3 november
Läs fler forskningsnyheter på Vetenskapsnytt.
