Mikroskopiska kommandocentraler i våra kroppar, så kallade primära cilier, som tidigare ansågs irrelevanta, kan vara dolda strömbrytare som driver cancerutveckling och läkemedelsresistens, visar ny forskning.
Studien, som publicerades idag i Oncogene, analyserar hur små hårliknande strukturer på celler, så kallade cilier, kan spela en roll i cancer. Dessa strukturer hjälper celler att upptäcka signaler från omgivningen. Medan vissa cancerformer verkar förstöra dem, verkar andra vara beroende av cilier för att växa.
”Vi har bara börjat förstå hur kraftfulla dessa strukturer är i cancer”, säger dr Barbara Tanos vid Brunel University of London. ”De fungerar som en Rubiks kub. Om varje sida av kuben innehåller instruktioner för cellen att utföra en funktion, ändras instruktionerna från alla sidor när man roterar ett lager av kuben.”
I friska celler är primära cilier viktiga för tillväxt och reparation. De fungerar som små antenner som övervakar miljön och upptäcker saker som vätskeflöden eller kemiska förändringar.
Men cancer verkar kapa molekyler i cilierna. Istället för att hjälpa kroppen börjar de hjälpa tumören genom att aktivera viktiga överlevnadsvägar som gör att cancercellerna kan föröka sig okontrollerat, invadera nya vävnader och motstå kemoterapi. Dessa molekyler kan hämmas med läkemedel som redan används kliniskt för andra sjukdomar, förklarar Dr Tanos.
”När vi har identifierat nya mekanismer för hur cilier styr cancertillväxt kan detta hjälpa till att upptäcka läkemedelsmål inom ciliära signalvägar. Om läkemedlen redan finns tillgängliga kan detta ske ganska snart. Cilia kan också vara målet i sig, och det finns läkemedel som hämmar proteiner som medverkar till bildandet av cilia.”
Cilia ansågs tidigare vara irrelevanta för cancer, men de kan spela en central roll när det gäller att hjälpa tumörer att anpassa sig och motstå läkemedel. Särskilt när cancer blir svårare att behandla. ”Cilias roll i cancer är i sig oväntad”, säger Dr Tanos.
”När vi började studera denna struktur förväntade vi oss att cancerceller inte skulle ha cilier, eftersom förekomsten av cilier hade associerats med cellstasis. Så medan vissa cancerformer inte har cilier, kan cilier bli nödvändiga för andra, särskilt när tumörer blir läkemedelsresistenta.”
Tidigare har Tanos Lab undersökt hur cilier påverkar läkemedelsresistens. De fann att cancerceller som slutade svara på kinashämmare – viktiga cancerläkemedel som blockerar signaler som säger åt cellerna att växa – hade längre och fler cilier än celler som fortfarande svarade.
Att förstå hur cilier reglerar cancer kan vara en vändpunkt för hur forskare behandlar svårbehandlade tumörer. Att rikta in sig på cilier – antingen genom att störa deras bildning eller tysta deras signaler – kan göra att befintliga läkemedel fungerar bättre eller att misslyckade behandlingar återigen blir aktuella.
Mer information: Rebecca Collinson et al, Primary cilia and cancer: a tale of many faces, Oncogene (2025). DOI: 10.1038/s41388-025-03416-x
