·

Både själviska och generösa val kunde färga bilden av deras följder

Redaktör:

Två personer fördelar träbrickor vid ett bord – AI-genererad illustration av ekonomiska val.

AI-genererad illustration: Vetenskapsnytt.se. Scenen visar inte deltagare i studien.

När följderna av ett val var osäkra beskrev deltagare dem ofta på ett sätt som fick det egna beteendet att framstå som bättre. Det gällde både själviska och generösa val. Men i experimenten var det framför allt den själviska tolkningen som påverkade andra att välja likadant.

Det visar en studie av Marius C. Vollberg och Jörg Gross vid universitetet i Zürich. Forskarna genomförde nio förregistrerade nätbaserade experiment med sammanlagt 8 769 vuxna, huvudsakligen bosatta i USA. Arbetet publicerades i Nature Human Behaviour den 1 oktober och har fått ny uppmärksamhet under månaden.

Den egna vinsten var känd, den andras osäker

I en central uppgift fick deltagarna välja mellan två fördelningar av poäng. Ett mer själviskt alternativ gav dem själva sju poäng och den andra personen mellan en och tre. Ett mer generöst alternativ gav dem fem poäng och den andra mellan tre och fem.

Efter valet skulle deltagarna uppskatta hur mycket den andra personen faktiskt fick, men också vad personen skulle ha fått om det andra alternativet hade valts. De kunde få bonus för träffsäkra bedömningar.

Upplägget skiljde alltså mellan vad deltagarna visste och vad de måste tolka. Det fanns utrymme att beskriva konsekvenserna mer eller mindre fördelaktigt utan att hitta på ett belopp utanför det möjliga intervallet.

Två sätt att få det egna valet att se bättre ut

De som valde själviskt tenderade att beskriva skillnaden mellan alternativen som mindre. Det egna valet framstod då som mindre kostsamt för mottagaren.

De som gjorde ett generöst val kunde i stället överdriva nyttan av det. Att avstå från en del av den egna vinsten innebar alltså inte automatiskt en mer neutral bedömning av följderna.

Forskarna prövade flera varianter för att skilja mellan efterhandsförklaringar och mer grundläggande tolkningsmönster. Snedvridningarna kunde också uppträda innan ett val hade gjorts. Därför räcker inte förklaringen att människor bara försvarar något som redan har hänt.

Den själviska versionen fick större spridning

I ytterligare försök fick nya deltagare se tidigare deltagares uppskattningar innan de själva valde. Uppskattningar som gynnade den själviska tolkningen ökade andelen själviska val. Motsvarande tydliga påverkan sågs inte för de generositetsgynnande beskrivningarna.

En möjlig tolkning är att en förklaring som gör ett bekvämt val lättare att försvara också är lättare att ta till sig. Studien fastställer dock inte att det är hela orsaken till skillnaden.

Experimenten mäter inte hela vardagsmoralen

Valen gällde abstrakta poängfördelningar. De visar därför inte direkt hur människor beter sig vid flygresor, donationer eller politiska beslut. Sådana frågor rymmer andra konsekvenser och sociala sammanhang.

Det stora deltagarantalet innebär inte heller att resultaten automatiskt gäller alla kulturer. Den övervägande amerikanska gruppen och den avgränsade uppgiften behöver tas med i tolkningen.

En fråga som studien gör tydligare är skillnaden mellan att värdera en konsekvens och att bedöma hur stor den är. Två personer kan vara oense redan om vad valet åstadkommer, innan de ens börjar diskutera om det är rätt eller fel.

Läs vidare: Hur relationer kan påverka viljan att ta risker.

Studie och källor

Marius C. Vollberg och Jörg Gross, Selfish and prosocial individuals both distort their actions’ impact, but selfish distortions can be more contagious, Nature Human Behaviour (2026), publicerad 1 oktober. DOI: 10.1038/s41562-026-02585-3. Zürichuniversitetets presentation.

Faktakollat av Daniel Berglund ·

Fortsätt utforska