Tidpunkten för dagens första och sista måltid kan ha samband med både livslängd och risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. Det visar en amerikansk observationsstudie med drygt 31 000 vuxna.
Personer som väntade till efter klockan tolv med dagens första måltid hade 29 procent högre risk att avlida under uppföljningen jämfört med dem som började äta mellan klockan sju och åtta på morgonen. Även mycket sena kvällsmåltider var förknippade med förhöjd risk.
Forskarna understryker att studien visar statistiska samband. Den kan inte bevisa att sena måltider i sig förkortar livet.
Över 31 000 vuxna följdes
Studien bygger på information från 31 044 amerikaner som var minst 40 år gamla. Deltagarna hade medverkat i den nationella hälsoundersökningen NHANES mellan 1999 och 2018.
Måltidstiderna hämtades från 24-timmars kostregistreringar. Uppgifterna kopplades sedan till USA nationella dödsregister. Deltagarna följdes i genomsnitt under 8,6 år, fram till slutet av 2019.
Forskarna undersökte dödsfall av samtliga orsaker samt dödsfall som tillskrivits hjärtsjukdom och stroke.
Sen första måltid kopplades till högre risk
Lägst risk observerades bland deltagare som åt sin första måltid mellan klockan sju och åtta. Jämfört med denna grupp var dödligheten tio procent högre bland dem som började äta mellan klockan åtta och tio.
Första måltiden mellan klockan tio och tolv kopplades till 19 procent högre total dödlighet. Bland personer som väntade till efter klockan tolv var motsvarande skillnad 29 procent. Risken att dö i hjärtsjukdom var samtidigt 43 procent högre.
I beräkningar för deltagare från 50 års ålder förknippades dagens första måltid efter klockan tolv med 2,5 år kortare förväntad livslängd jämfört med en första måltid mellan sju och åtta.
Även kvällsmåltidens tid hade betydelse
För dagens sista måltid observerades den lägsta risken omkring klockan 19–20. En sista måltid efter midnatt kopplades till 27 procent högre total dödlighet och 51 procent högre risk att dö i hjärtsjukdom.
Att äta dagens sista måltid tidigare än klockan 19 var också förknippat med en något förhöjd risk. Resultatet betyder därför inte att en så tidig middag som möjligt alltid är bäst.
Forskarna pekar på kroppens dygnsrytm som en möjlig förklaring. Hormoner, äm ämnesomsättning och flera andra kroppsfunktioner följer ett biologiskt dygn. Forskning om samspelet mellan mat och denna rytm brukar kallas krononutrition.
Studien bevisar inte att klockslaget är orsaken
Resultaten ska inte tolkas som att en viss måltidstid garanterar ett längre liv. Personer som äter sent kan skilja sig från andra grupper när det gäller exempelvis skiftarbete, sömn, sjukdomar, ekonomi, fysisk aktivitet och kostkvalitet.
Måltidstiderna baserades dessutom på registreringar från begränsade tidsperioder och behöver inte spegla deltagarnas vanor under hela uppföljningen. Trots statistiska justeringar kan forskarna därför inte utesluta andra bakomliggande förklaringar.
Studien är publicerad i European Journal of Clinical Nutrition och har uppmärksammats av Medical Xpress. Resultaten ger stöd för fortsatt forskning om måltidstider, men kostens innehåll och den samlade livsstilen är fortfarande centrala för hjärt-kärlhälsan.