I marknader utan prisjämförelse och utan standardiserad måttenhet kan priset på en och samma vara skilja sig mer än vad de flesta tror är möjligt. En manuell mätning hos 17 svenska leverantörer av tjänster för sociala medier visar ett spann på 105 till 1 200 kronor för exakt samma kvantitet.
Prisspridning är en av de mest studerade avvikelserna från klassisk marknadsteori. Läroboken säger att identiska varor på en fungerande marknad konvergerar mot ett pris. Verkligheten säger något annat så snart två villkor brister: köparen kan inte jämföra, och varan saknar en entydig måttenhet.
Den svenska marknaden för tillväxttjänster till sociala medier är ett ovanligt rent exempel på båda bristerna samtidigt. Produkten är numerisk och till synes identisk — tusen följare är tusen följare — men det finns ingen oberoende prisjämförelse, ingen branschstandard för vad ett paket innehåller och inget krav på att redovisa leveranstid eller ursprung.
Mätningen
Under hösten 2026 har prisnivåerna avlästs för hand hos 17 leverantörer som säljer till svenska kunder. Metoden är medvetet enkel och därför reproducerbar: priset läses i leverantörens egen kassa, för samma paketstorlek, på samma observationsdatum, och på leverantörens standardkvalitet — inte på premiumvarianter, som inte finns hos alla och därför inte går att jämföra rakt av. Septembermätningen gjordes den 2 september 2026.
Resultat, pris per 1 000 enheter:
Instagram-följare median 169 kr spann 105–1 200 kr
Instagram-likes median 109 kr spann 45–249 kr
TikTok-följare median 237 kr spann 128–349 kr
TikTok-likes median 129 kr spann 79–289 kr
Reels-visningar median 42 kr spann 9–209 kr
Det intressanta ligger inte i medianen utan i kvoten mellan ytterpunkterna. För Instagram-följare är den högsta noteringen 11,4 gånger den lägsta. För Reels-visningar 23 gånger. Inom ett och samma land, samma valuta, samma vecka.
Tre förklaringar
Den första är informationsasymmetri i George Akerlofs mening. Köparen kan inte bedöma kvaliteten före köpet och i praktiken inte heller efteråt — det finns ingen enkel metod för en privatperson att avgöra om en följarökning är bestående. När kvalitet inte går att observera slutar priset fungera som kvalitetssignal, och spridningen kan öka i stället för att minska.
Den andra är sökkostnad. Prisjämförelse kräver att köparen öppnar femton kassor och räknar om till samma enhet. Nästan ingen gör det. Den som rankar högst på söktermen möter därför en köpare som inte har något referenspris alls.
Den tredje är enheternas glidning. Två leverantörer kan sälja ”1 000 följare” och mena olika saker: olika geografiskt ursprung, olika leveranshastighet, med eller utan efterfyllnad om siffran faller tillbaka. Utan standardiserad enhet är prisjämförelsen strikt taget ofullständig — vilket är precis varför spridningen kan bestå år efter år.
Vad en köpare kan kontrollera
Tre saker går att kontrollera före köp, och de tre förklarar merparten av prisskillnaden: vad paketet faktiskt innehåller uttryckt per 1 000 enheter, vilken leveranstid som utlovas, och om leverantören åtar sig att fylla på om siffran sjunker tillbaka. Priset i sig är den minst informativa uppgiften.
Varför median och inte medelvärde
Ett medelvärde hade varit missvisande här. Med en högsta notering elva gånger över den lägsta drar en enda ytterpunkt upp snittet så mycket att måttet slutar beskriva vad en vanlig köpare möter. Medianen svarar i stället på den fråga som faktiskt är intressant: vad betalar den som hamnar mitt i marknaden? Skillnaden är inte akademisk. För Instagram-följare ligger medianen på 169 kronor medan medelvärdet av samtliga noteringar hamnar avsevärt högre, enbart på grund av ett fåtal leverantörer i den övre delen av spannet. Samma resonemang gäller spannet i sig: det redovisas som lägst och högst uppmätt, inte som standardavvikelse, eftersom antalet observationer är för litet för att en spridningsparameter ska säga något meningsfullt.
Mätserien startar med septembermätningen. Tidigare publicerade siffror från samma sajt bygger på en annan och smalare metod och är därför inte jämförbara bakåt — en avgränsning som är värd att nämna eftersom den är vanlig och sällan redovisas.
Data och metod
Siffrorna ovan är hämtade ur Boostkungens prisindex, som publiceras öppet med angivet observationsdatum och är fritt att citera med källhänvisning. Mätningen upprepas första helgen varje månad, vilket gör tidsserien användbar för den som vill följa om spridningen minskar när marknaden mognar. Bakom mätningen står Boostkungen, som själva är en av de 17 leverantörer som ingår i underlaget — ett förhållande som redovisas öppet på indexsidan tillsammans med metodbeskrivningen.