Att bo i ett område där det är enkelt att promenera och där det finns gott om grönska kan göra stor skillnad för hur mycket människor rör på sig. En ny studie visar att den högsta nivån av fysisk aktivitet uppnås i stadsmiljöer som kombinerar god framkomlighet för fotgängare med parker, träd och andra gröna miljöer.
Forskarna menar att resultaten ger ytterligare stöd för att stadsplanering kan spela en viktig roll i folkhälsoarbetet. Genom att skapa stadsdelar där det både är lätt att gå till vardagliga destinationer och samtidigt finns tillgång till natur kan människor uppmuntras till mer rörelse i vardagen.
Kombinationen gav störst effekt
Tidigare forskning har visat att både grönområden och promenadvänliga miljöer var för sig kan bidra till ökad fysisk aktivitet. Den nya studien visar däremot att den största hälsoeffekten uppstår när dessa två faktorer kombineras.
Forskarna analyserade hur människor rörde sig i sin vardag med hjälp av GPS-utrustning och aktivitetsmätare som registrerade både position och rörelse under en veckas tid. Därefter kopplades deltagarnas aktivitetsnivåer samman med hur gröna och promenadvänliga de miljöer var där de faktiskt vistades.
Resultaten visade tydligt att personer som tillbringade mest tid i områden som både var gröna och lättillgängliga för fotgängare hade de högsta nivåerna av måttlig och intensiv fysisk aktivitet.
Grönska och gångvänlighet förstärker varandra
En viktig slutsats är att grönområden inte automatiskt leder till mer motion.
Om ett område är grönt men saknar gångvägar, trottoarer eller platser att promenera till blir effekten betydligt mindre. På samma sätt ger täta stadsmiljöer med många butiker och service inte samma hälsofördel om de saknar träd, parker och annan vegetation.
Forskarna menar därför att de två faktorerna förstärker varandra. Träd ger skugga under varma dagar, parker gör promenader mer attraktiva och grönska kan dessutom minska buller och förbättra luftkvaliteten, vilket gör att människor vistas utomhus oftare.
Objektiva mätningar ger säkrare resultat
Till skillnad från många tidigare studier använde forskarna inte enbart enkäter där deltagarna själva uppskattade hur mycket de rörde sig.
Istället registrerades rörelserna automatiskt med aktivitetsmätare samtidigt som GPS-enheter dokumenterade exakt var deltagarna befann sig. Det gjorde det möjligt att analysera vilka miljöer som faktiskt uppmuntrade fysisk aktivitet under hela dagen, inte bara i närheten av bostaden.
Metoden ger en mer realistisk bild av hur den byggda miljön påverkar människors rörelsevanor.
Kan minska risken för livsstilssjukdomar
Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, övervikt och vissa cancerformer.
Forskarna menar därför att stadsplanering bör ses som ett viktigt verktyg för att förbättra folkhälsan. Genom att utforma bostadsområden där människor naturligt väljer att promenera eller cykla i vardagen kan aktivitetsnivån öka utan att invånarna aktivt behöver förändra sina levnadsvanor.
Viktigt för framtidens växande städer
I takt med att allt fler människor bor i städer blir utformningen av våra bostadsområden allt viktigare.
Forskarna hoppas att resultaten ska användas som underlag när nya stadsdelar planeras eller äldre områden rustas upp. Investeringar i gångvänliga gator, parker, trädplanteringar och grönområden kan ge långsiktiga vinster både för folkhälsan och för stadsmiljön.
Tidigare stora studier har dessutom visat att människor som flyttar till mer promenadvänliga områden ökar sin dagliga aktivitet med omkring 1 100 steg per dag, vilket ytterligare stärker bilden av att den byggda miljön har en direkt påverkan på hur mycket vi rör oss.
Publikationsuppgifter
Oriol Marquet et al., Greener and more walkable urban areas encourage physical activity, Environment International.
