Barn födda mycket för tidigt som fick probiotika inom svensk neonatalvård hade lägre förekomst av den allvarliga tarmsjukdomen nekrotiserande enterokolit och död än barn som inte fick tillskottet. Det visar en studie av 4 695 barn. Eftersom forskarna analyserade registerdata kan de inte slå fast att probiotikan ensam orsakade skillnaden.
Nekrotiserande enterokolit, ofta förkortat NEC, innebär att delar av tarmen blir svårt inflammerade och skadade. Sjukdomen är särskilt angelägen att förebygga hos för tidigt födda barn. Forskarna vid Karolinska Institutet undersökte om användningen av en blandning med tre bakteriestammar hade samband med utfallet under barnens vårdtid.
Den sakkunniggranskade studien i JAMA Network Open omfattade barn födda i graviditetsvecka 28 till och med vecka 31 plus sex dagar mellan 2017 och 2024. Av dem hade 1 571 fått probiotika och 3 124 inte fått det. Uppgifterna kom från Svenska neonatalvårdsregistret. Barn som dog under sina första tre levnadsdygn eller av vissa medfödda avvikelser ingick inte.
Skillnad i både NEC och dödlighet
Det sammanlagda utfallet död eller NEC inträffade hos 0,8 procent av barnen som fick probiotika, jämfört med 3,4 procent av dem som inte fick tillskottet. Sett var för sig var dödligheten 0,3 respektive 1,4 procent och förekomsten av NEC 0,6 respektive 2,5 procent. Dödligheten var alltså låg i båda grupperna, trots skillnaden.
Forskarna använde flera statistiska metoder för att ta hänsyn till olikheter mellan grupperna. Sambandet kvarstod i analyserna. Någon tydlig minskning av blodförgiftning, sepsis, sågs däremot inte. Det är viktigt eftersom förebyggande av NEC och förebyggande av infektion inte är samma utfall.
Enligt Karolinska Institutet rekommenderar Svenska neonatalföreningen sedan 2020 dagliga probiotikatillskott till barn födda under de aktuella graviditetsveckorna. Studiens blandning bestod av Bifidobacterium infantis, Bifidobacterium lactis och Streptococcus thermophilus. Resultaten gäller denna vårdmiljö och kan inte automatiskt överföras till andra preparat eller åldersgrupper.
Varför resultatet kräver försiktighet
Studien var observationsbaserad och behandlingen lottades inte ut. Andra skillnader i vård, tidpunkt eller barnens hälsa kan därför ha påverkat jämförelsen även efter statistiska justeringar. Författarna beskriver också möjlig osäkerhet i registreringen av NEC och ett behov av fortsatt säkerhetsövervakning när levande bakterier ges till en sårbar patientgrupp.
Barn födda före graviditetsvecka 28 ingick inte i analysen. Slutsatsen gäller därmed inte de allra mest för tidigt födda. Studien publicerades den 23 september 2026 och ger underlag för samtal mellan neonatalpersonal och familjer om en behandling som ges under övervakad vård. Den är inte en uppmaning att på egen hand ge probiotika till spädbarn.
Läs vår genomgång av vad forskningen säger om probiotika, fler artiklar inom medicin och vår checklista för att värdera en studie.
Källunderlag: Studien i JAMA Network Open och Karolinska Institutets forskningsnyhet. Bild: AI-genererad redaktionell illustration av neonatalvård, inte en bild från studien. Studien finansierades bland annat av Vetenskapsrådet. Författarna redovisar intressekonflikter i originalartikeln.