Personer med postcovid hade lägre blodflöde i flera hjärnområden och reagerade långsammare i ett uppmärksamhetstest. En liten studie från Karolinska Institutet pekar på ett möjligt samband med den trötthet många upplever efter covid.
KI presenterade resultaten den 15 september 2026. Studien är publicerad i NeuroImage: Reports.
41 personer undersöktes med magnetkamera
Forskarna jämförde 22 personer med postcovid med 19 friska kontrollpersoner, matchade efter ålder och kön. Deltagarna reagerade på visuella signaler under en 20 minuter lång uppgift samtidigt som hjärnans blodflöde undersöktes med funktionell magnetkamerateknik.
Patientgruppen rapporterade större ökning av tröttheten och hade långsammare reaktionstider. Lägre blodflöde var förknippat med långsammare svar. Skillnader sågs bland annat i områden kopplade till uppmärksamhet och kognitiv kontroll, enligt KI:s presentation.
Sambandet visar inte vad som orsakar tröttheten
Forskarna betonar att resultaten behöver bekräftas i större studier. Undersökningen kan inte fastställa orsak och verkan. MR-metoden kan inte heller helt skilja minskat blodflöde i hjärnvävnaden från förändrad blodtransport genom små kärl.
Det är en avgörande skillnad för hur fyndet ska förstås. Att två mätvärden samvarierar räcker inte för att säga att det ena orsakar det andra. Det visar inte heller att en behandling som förändrar blodflödet skulle minska patienternas besvär.
Postcovid kan påverka både ork och koncentration
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, hör trötthet, koncentrationssvårigheter, andfåddhet och sömnproblem till de symtom som förekommer vid postcovid. Besvären kan påverka arbete, vardagssysslor och socialt liv.
Symtomen kan finnas kvar efter den ursprungliga infektionen eller uppkomma efter en period av återhämtning. Tillståndet kan påverka flera organsystem, och forskning pågår om bland annat kvarvarande virus, förändrade immunsvar och störningar i små blodkärl.
Den bredden är viktig som bakgrund till enskilda hjärnstudier. En möjlig förklaring till ett symtom behöver inte förklara alla besvär hos alla patienter. WHO beskriver också stora individuella skillnader i vårdbehov och ett fortsatt begränsat underlag för vilka behandlingar som är mest effektiva.
Vad kan fyndet användas till?
På forskningsnivå ger undersökningen en konkret fråga att gå vidare med: hur hänger uppmärksamhet, upplevd uttröttning och hjärnans cirkulation ihop? För att ta steget till klinisk användning behöver man också veta hur tillförlitliga mätningarna är för enskilda personer.
Resultatet bör därför läsas som en ledtråd. Det är inte i sig ett färdigt diagnostiskt test eller ett behandlingsråd. Läs även vår checklista för att tolka vetenskapliga studier.
Vetenskaplig publikation: Hedberg med flera, NeuroImage: Reports, DOI 10.1016/j.ynirp.2026.100406. Genomgången av resultaten bygger på KI:s presentation; WHO används för bakgrund om postcovid.
Foto: Adrian Swancar / Unsplash. Genrebild; personen på bilden är inte identifierad som patient eller studiedeltagare.