Populärt diabetesläkemedel kan även minska risken för allvarlig leversjukdom

Lever

Ozempic och andra GLP1-agonister är förknippade med en minskad risk att utveckla cirros och levercancer hos personer med typ 2-diabetes och kronisk leversjukdom, enligt en rikstäckande studie från Karolinska Institutet i Sverige som publicerats i tidskriften Gut.

GLP1-agonister som Ozempic sänker blodsockernivån och används främst för att behandla typ 2-diabetes. Men eftersom läkemedlet också minskar aptiten används det nu alltmer för att behandla fetma och har blivit ett populärt viktminskningsläkemedel.
Minskad risk för leverskador

Resultat från tidiga kliniska prövningar tyder också på att GLP1-agonister kan minska risken för leverskador. Forskare vid Karolinska Institutet inkluderade därför alla personer i Sverige med kronisk leversjukdom och typ 2-diabetes i en registerbaserad studie. De jämförde sedan risken för allvarlig leverskada hos dem som behandlades med GLP1-agonister och dem som inte gjorde det. Resultaten visar att de som tagit läkemedlet under en längre tid hade en lägre risk att senare utveckla svårare former av leversjukdom som cirros och levercancer.

Enligt forskarna tyder detta på att GLP1-agonister skulle kunna vara en effektiv behandling för att undvika allvarlig leversjukdom hos personer med samtidig typ 2-diabetes.

”Fettleversjukdom beräknas drabba upp till var femte person i Sverige, varav många har typ 2-diabetes, och ungefär en av tjugo utvecklar svår leversjukdom”, säger försteförfattaren Axel Wester, biträdande professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. ”Våra resultat är intressanta eftersom det för närvarande inte finns några godkända läkemedel för att minska denna risk.”

Många av personerna i studien slutade ta GLP1-agonister, vilket ledde till att skyddseffekten uteblev. De som fortsatte att ta sin medicin under en tioårsperiod löpte dock hälften så stor risk att utveckla allvarlig leversjukdom.

Resultaten behöver bekräftas

”Resultaten behöver bekräftas i kliniska prövningar, men det kommer att ta många år innan dessa studier är slutförda”, säger Axel Wester. ”Därför använder vi befintliga registerdata för att försöka säga något om läkemedlens effekt innan dess.”

En begränsning med metoden är att det inte går att kontrollera för faktorer som det inte finns data för, till exempel blodprover för att mer detaljerat beskriva leversjukdomens svårighetsgrad. Forskarna har dock nyligen byggt upp en ny databas kallad HERALD där de har tillgång till blodprover från patienter i Region Stockholm.

”Som ett nästa steg kommer vi att undersöka effekten av GLP1-agonister i denna databas”, säger studiens sisteförfattare Hannes Hagström, överläkare i hepatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och adjungerad professor vid Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. ”Om vi får liknande resultat skulle det ytterligare stärka hypotesen att GLP1-agonister kan användas för att minska risken för svår leversjukdom.”

Ytterligare information: Axel Wester et al, Glucagon-like peptide-1 receptor agonists and risk of major adverse liver outcomes in patients with chronic liver disease and type 2 diabetes, Gut (2024). DOI: 10.1136/gutjnl-2023-330962

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.