Periodisk fasta minskade smärtkänslighet och kognitiva problem i flera musmodeller av kronisk smärta. Forskarna kopplar effekten till förändringar i tarmfloran, en ökad mängd hippursyra och lägre aktivitet i en inflammatorisk signalväg i hjärnan.
Resultaten visar en möjlig biologisk förbindelse mellan kostmönster, tarmbakterier och nervsystemets bearbetning av smärta. Studien är dock genomförd på möss och visar inte att fasta fungerar som behandling för människor med kronisk smärta.
Fasta förändrade mössens tarmflora
Forskarna undersökte periodisk fasta i flera modeller av kronisk smärta. Bland annat användes möss med en skada på ischiasnerven, en etablerad modell för neuropatisk smärta.
Mössen som fastade blev mindre känsliga för både beröring och värme. De presterade även bättre i tester av minne och andra kognitiva funktioner. I modellen med nervskada minskade dessutom beteenden som forskarna tolkar som tecken på ångest.
Analyser visade samtidigt att fastan stärkte tarmens skyddande barriär och förändrade sammansättningen av tarmfloran. Den bakterie som konsekvent ökade mest var Alistipes finegoldii.
När forskarna gav levande A. finegoldii till möss med nervskada uppstod flera av de förbättringar som tidigare hade observerats efter fasta. Det tyder på att bakterien kan vara en del av förklaringen, även om tarmfloran består av ett komplext ekosystem där många arter samverkar.
Hippursyra blev länken till hjärnan
Fortsatta analyser pekade ut hippursyra som en viktig metabolit. Metaboliter är små molekyler som bildas när kroppen och tarmbakterierna bryter ned olika ämnen.
Forskarna bedömer att A. finegoldii kan bidra till att bilda bensoesyra, som därefter omvandlas till hippursyra tillsammans med värdorganismen. När mössen fick hippursyra minskade deras smärtkänslighet, kognitiva problem och ångestliknande beteenden.
Både periodisk fasta och hippursyra dämpade dessutom aktiviteten i den så kallade STING-signalvägen. STING är en del av immunförsvaret, men överdriven aktivering kan bidra till inflammation i nervsystemet.
När forskarna på konstgjord väg aktiverade STING försvann den positiva effekten av hippursyra. Resultatet talar för att minskad STING-aktivitet är en viktig del av den observerade mekanismen.
Ingen etablerad behandling mot kronisk smärta
Studien ger en detaljerad möjlig förklaring till hur tarmen kan påverka hjärnan och smärtsystemet. Den innebär däremot inte att personer med kronisk smärta bör börja fasta eller använda kosttillskott med bakterier eller hippursyra.
Människors tarmflora och smärttillstånd är betydligt mer varierande än de kontrollerade musmodellerna. Det behöver därför genomföras kliniska studier för att avgöra om samma mekanism finns hos människor och om den går att använda på ett säkert sätt.
Periodisk fasta kan också vara olämplig för vissa personer, bland annat vid graviditet, ätstörningar och behandling med vissa diabetesläkemedel. Den som har en sjukdom eller använder läkemedel bör därför diskutera större kostförändringar med vården.
Publikationsuppgifter
Xin Ding m.fl., Intermittent fasta lindrar neuropatisk smärta och kognitiva nedsättningar via en neuroimmun axel bestående av Alistipes finegoldii, hippursyra och STING, Brain, Behavior, and Immunity (2026). DOI: 10.1016/j.bbi.2026.106949.