BMI har använts i nästan 200 år för att bedöma om en person har en hälsosam vikt. Trots sin enkelhet har måttet länge kritiserats för att inte ta hänsyn till kroppssammansättning, ålder, kön eller kroppsform.
Nu presenterar forskare ett nytt alternativ som kan ge en mer rättvis bild av kroppens proportioner. Det nya måttet, kallat Consistent Body Mass Index (CBMI), bygger på matematik och geometri snarare än den traditionella BMI-formeln och fungerar enligt forskarna lika bra för nyfödda som för vuxna. Resultaten har publicerats i Scientific Reports.
Utmanar ett nästan 200 år gammalt mått
Det klassiska BMI utvecklades på 1830-talet av den belgiske matematikern Adolphe Quetelet och beräknas genom att dividera vikten med längden i kvadrat.
Problemet är att människokroppen är tredimensionell. Enligt forskarna beskriver därför inte längden i kvadrat kroppens verkliga proportioner särskilt väl, särskilt inte hos barn, mycket långa eller korta personer och individer med ovanlig kroppssammansättning.
Bygger på kroppens verkliga geometri
I den nya modellen utgår forskarna från att kroppsvikten naturligt bör relateras till längden i kubik snarare än längden i kvadrat.
De modellerade kroppen som en cylinder och tog dessutom hänsyn till midjemåttet, vilket är ett etablerat mått som ofta kopplas till risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och andra metabola sjukdomar.
Resultatet blev det nya måttet Consistent Body Mass Index (CBMI), som bättre speglar kroppens tredimensionella form.
Testades på personer i alla åldrar
För att undersöka hur väl modellen fungerade analyserade forskarna data från 400 personer, från nyfödda barn till 75-åringar.
När resultaten jämfördes med det etablerade midje-längdförhållandet visade CBMI en stark korrelation över hela åldersspannet. Enligt forskarna fungerade måttet betydligt mer konsekvent än både traditionellt BMI och det tidigare föreslagna Tri-ponderal Mass Index (TMI), som också använder längden i kubik men saknar samma breda tillämpbarhet.
Kan ge rättvisare bedömningar
En stor fördel med CBMI är att samma matematiska modell kan användas oavsett ålder.
Det innebär att vårdpersonal i teorin skulle kunna använda ett mer enhetligt mått vid bedömning av både spädbarn, barn och vuxna, utan att behöva förlita sig på separata referenskurvor och olika beräkningsmodeller.
Forskarna menar också att det nya indexet bättre fångar variationer i kroppens proportioner än dagens BMI, som ibland kan ge missvisande resultat för exempelvis mycket muskulösa personer eller individer med hög andel bukfett.
Behöver testas i större befolkningar
Trots de lovande resultaten betonar forskarna att CBMI fortfarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede.
Studien omfattade en relativt begränsad grupp deltagare, och modellen behöver därför utvärderas i större och mer varierade befolkningar innan den kan användas inom sjukvården.
Dessutom tar inte heller CBMI direkt hänsyn till faktorer som kön, etnicitet eller kroppssammansättning, vilket innebär att ytterligare forskning krävs innan måttet kan ersätta BMI i klinisk praxis.
Kan bana väg för framtidens hälsobedömningar
Även om BMI sannolikt kommer att finnas kvar under överskådlig tid visar den nya forskningen att det finns möjligheter att utveckla mer träffsäkra sätt att bedöma kroppens proportioner och hälsorisker.
Om framtida studier bekräftar resultaten kan CBMI bli ett värdefullt verktyg för både forskning och sjukvård – och erbjuda en mer rättvis bedömning av kroppsstorlek genom hela livet, från nyfödda barn till äldre vuxna.
Publikationsuppgifter
New body index aims to move beyond BMI and works for babies too, Scientific Reports (2026). DOI: 10.1038/s41598-026-61284-1.
