Den globala risproduktionen har nästan fördubblats under de senaste 50 åren – trots de negativa effekterna av klimatförändringarna. Det visar en ny studie från University of Illinois Urbana-Champaign som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
Forskarna konstaterar att klimatförändringarna redan påverkar risodlingen negativt i flera av världens viktigaste jordbruksregioner. Samtidigt har förbättrade odlingsmetoder, ökad bevattning och effektivare användning av gödsel gjort det möjligt att öka produktionen i en omfattning som mer än kompenserat för klimatets negativa effekter.
Ris är avgörande för världens livsmedelsförsörjning
Ris är ett av världens viktigaste baslivsmedel och utgör en central del av kosten för miljarder människor.
Den största delen av världens risproduktion sker i Asien, där länder som Kina, Indien samt flera nationer i Syd- och Sydostasien står för merparten av den globala produktionen.
Forskarna bakom studien ville undersöka vilka faktorer som haft störst betydelse för utvecklingen av risproduktionen från 1960-talet fram till 2010-talet.
Jordbrukets utveckling viktigare än klimatet
Till skillnad från tidigare forskning, som ofta fokuserat på enskilda faktorer som temperaturökningar eller ökade koldioxidnivåer, analyserade forskarna flera faktorer samtidigt.
Studien inkluderade bland annat:
- Bevattningssystem
- Kvävegödsling
- Stallgödsel
- Flera odlingssäsonger per år
- Olika planteringsmetoder
- Förändringar i klimatet
- Ökade koldioxidnivåer i atmosfären
Resultatet visar att jordbrukets utveckling varit den främsta drivkraften bakom den kraftiga ökningen av risproduktionen.
Utbyggda bevattningssystem och förbättrad näringstillförsel har gjort det möjligt att odla mer ris på samma markyta och samtidigt minska vissa av klimatets negativa effekter.
Klimatförändringarna minskade produktionen
Forskarna konstaterar samtidigt att klimatförändringarna är den enda faktor i analysen som haft en tydligt negativ påverkan på risproduktionen.
Mellan 2006 och 2015 uppskattas klimatförändringarna ha minskat den globala risproduktionen med cirka 7 procent.
De främsta orsakerna är:
- Högre temperaturer
- Värmestress hos grödorna
- Ökad vattenbrist
- Förändrade nederbördsmönster
Effekterna varierar mellan olika regioner, men vissa av världens största risproducenter har redan drabbats hårt.
Indien drabbas hårdast
Enligt studien är Indien det land som förlorat mest risproduktion till följd av klimatförändringarna.
Även Indonesien och Kina visar betydande produktionsförluster kopplade till ökade temperaturer och förändrade odlingsförhållanden.
Forskarna menar att resultaten understryker behovet av att utveckla jordbrukssystem som både kan upprätthålla produktionen och anpassas till ett förändrat klimat.
Koldioxid har också bidragit till högre skördar
Studien visar samtidigt att ökade nivåer av koldioxid i atmosfären haft en positiv effekt på risproduktionen.
Högre koldioxidhalt kan förbättra växternas fotosyntes och göra dem mer vatteneffektiva, vilket i vissa fall bidrar till högre skördar.
Forskarna betonar dock att denna positiva effekt inte fullt ut kompenserar för de långsiktiga riskerna med ett varmare klimat.
Framtidens livsmedelsförsörjning kräver anpassning
Forskarna menar att framtidens livsmedelssäkerhet inte enbart kommer att avgöras av klimatförändringarna, utan också av hur jordbruket anpassas till nya förutsättningar.
Bättre bevattning, effektivare användning av resurser och utveckling av mer motståndskraftiga odlingssystem kommer sannolikt att spela en avgörande roll för att möta den växande efterfrågan på mat.
Nästa steg i forskningen blir att identifiera vilka strategier som kan öka risproduktionen samtidigt som miljöpåverkan minskar.
Målet är att skapa jordbrukssystem som stärker livsmedelssäkerheten, ökar motståndskraften mot klimatförändringar och samtidigt bidrar till en mer hållbar användning av världens naturresurser.
Publikationsuppgifter
Tzu-Shun Lin et al, Management practices and elevated atmospheric CO2 levels helped to sustain a high level of global rice production, Scientific Reports (2026). DOI: 10.1038/s41598-026-55973-0
