Vad händer egentligen i hjärnan när vi drömmer? En ny schweizisk studie ger en oväntad ledtråd: under REM-sömnen minskar hjärnans uppmärksamhet på ljud från omgivningen samtidigt som den blir mer mottaglig för signaler från den egna kroppen.
Forskarna menar att hjärnan inte helt stänger av sina sinnen när vi sover. I stället omfördelar den sin uppmärksamhet – från den yttre världen till kroppens egna signaler.
REM-sömn är inte ett passivt tillstånd
REM-sömnen, den sömnfas då de flesta livliga drömmar uppstår, har länge förbryllat forskare.
Hjärnaktiviteten under REM liknar på många sätt den hos en vaken person, men samtidigt blir vi betydligt svårare att väcka och reagerar sämre på ljud och andra yttre stimuli.
Forskarna ville därför ta reda på hur hjärnan prioriterar olika typer av information när vi går från vakenhet till REM-sömn.
Två nätters sömn analyserades med EEG
Studien omfattade 25 frivilliga som sov två nätter medan forskarna registrerade deras hjärnaktivitet med elektroencefalografi (EEG).
Samtidigt utsattes deltagarna för ljudstimuli medan forskarna också registrerade de nervsignaler som uppstår varje gång hjärtat slår.
På så sätt kunde forskarna jämföra hur hjärnan reagerade på:
- ljud från omgivningen,
- signaler från den egna kroppen.
Hjärnan riktar uppmärksamheten inåt
Resultaten visade ett tydligt mönster.
Ju djupare deltagarna gick in i REM-sömnen, desto svagare blev hjärnans respons på ljud utifrån.
Samtidigt ökade bearbetningen av signaler från hjärtat.
Forskarna beskriver det inte som att hjärnan stänger av sina sinnen, utan snarare att den byter fokus.
I stället för att prioritera information från omvärlden riktas uppmärksamheten mot kroppens egna fysiologiska signaler.
Skillnaden blir störst under aktiv REM-sömn
REM-sömnen består av två olika faser:
- Tonic REM, då ögonrörelserna är få och hjärnaktiviteten är relativt stabil.
- Phasic REM, då de karakteristiska snabba ögonrörelserna uppträder tillsammans med små muskelryckningar och större variationer i hjärt- och andningsrytm.
Forskarna såg att känsligheten för ljud minskade successivt från vakenhet till tonic REM och var som lägst under phasic REM.
Samtidigt blev hjärnans bearbetning av hjärtsignaler som starkast under den senare fasen.
Nytt mått kan hjälpa läkare
Utifrån resultaten utvecklade forskarna ett nytt mått som de kallar Audio-Cardio Index.
Indexet visar om hjärnan främst bearbetar ljud från omgivningen eller signaler från den egna kroppen.
Forskarna tror att metoden i framtiden kan användas för att bedöma medvetandegrad hos patienter som inte kan kommunicera, exempelvis personer i koma eller med minimalt medvetandetillstånd.
Eftersom indexet bygger på hjärnans automatiska signalbearbetning skulle det kunna ge läkare ett nytt verktyg för att skilja mellan olika medvetandetillstånd.
Ger en ny bild av hur hjärnan fungerar under sömn
Studien visar att hjärnan inte kopplar bort omvärlden helt när vi sover. I stället förändras balansen mellan olika typer av information.
Under drömsömnen verkar hjärnan gradvis minska sin uppmärksamhet på yttre intryck och i stället lägga större vikt vid signaler från den egna kroppen.
Forskarna menar att upptäckten ger en ny förståelse för hur hjärnan organiserar sin informationsbearbetning under olika medvetandetillstånd och kan få betydelse för framtida forskning om både sömn och neurologiska sjukdomar.
Publikationsuppgifter
Omfördelning av sensorisk bearbetning från hörselsignaler till hjärtsignaler under REM-sömn, Current Biology (2026). DOI: 10.1016/j.cub.2026.07.024
