Ny metod kan upptäcka bakterier i blodet på två timmar

Den ”buljong” som används för att övervaka minskningen av röda blodkroppar i helblod som spetsats med en kolonibildande enhet av E

En ny laboratoriemetod kan göra det möjligt att upptäcka bakterier i blod betydligt snabbare än med traditionella blododlingar. I försök kunde forskarna se tecken på bakterietillväxt efter omkring två timmar. Tekniken kan i framtiden hjälpa läkare att snabbare välja rätt antibiotika vid misstänkta allvarliga infektioner.

Metoden har utvecklats av forskare vid Kungliga Tekniska högskolan och Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften npj Digital Medicine.

Dagens blododlingar kräver vanligtvis att ett blodprov placeras i en odlingsflaska och får stå tills bakterierna har förökat sig till mätbara nivåer. Det kan ta minst ett dygn att upptäcka tillväxt och ytterligare tid att identifiera bakterien och undersöka vilken antibiotika som fungerar.

Bakterierna separeras från blodcellerna

Den nya metoden börjar med en särskilt anpassad centrifugering. Blodets olika beståndsdelar separeras så att forskarna får fram ett lager som innehåller eventuella bakterier men betydligt färre blodceller.

Provet förs därefter in i ett mikrofluidiskt chip med mycket små kanaler och fällor. Där fångas bakterierna upp och övervakas med automatiserad fotografering under en längre tidsperiod.

Ett datorprogram analyserar bilderna och letar efter tidiga tecken på att bakterierna växer och delar sig. Forskarna behöver därför inte vänta tills en stor bakteriekoloni har bildats för att kunna upptäcka infektionen.

Tre bakteriearter kunde upptäckas

I laboratorieförsöken testades metoden på blodprover som forskarna hade tillsatt bakterier i. Tekniken lyckades upptäcka Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae och Enterococcus faecalis vid låga koncentrationer på mellan 7 och 32 kolonibildande enheter per milliliter.

Däremot kunde metoden inte på ett tillförlitligt sätt upptäcka Staphylococcus aureus. Enligt forskarna kan bakterien fastna i blodkoagel under separeringen och därmed försvinna från den del av provet som analyseras. Forskargruppen arbetar därför med att förbättra metoden.

Kan ge mer riktad antibiotikabehandling

Vid misstänkt sepsis behöver behandlingen ofta inledas innan det är känt vilken mikroorganism som orsakar infektionen. Patienten kan då få bredspektrumantibiotika som är verksam mot många olika bakterier.

En snabbare analys skulle kunna göra det möjligt att tidigare byta till en mer riktad behandling. Det kan både förbättra vården och minska onödig användning av bredspektrumantibiotika, vilket är viktigt i arbetet mot antibiotikaresistens.

Forskarna uppskattar att metoden på sikt skulle kunna ge användbar information om bakterier och behandling inom fyra till sex timmar, jämfört med de två till fyra dagar som en fullständig traditionell analys ibland kräver.

Behöver testas på riktiga patientprov

Resultaten är lovande, men metoden är ännu inte färdig för rutinmässig sjukvård. Försöken genomfördes med laboratorieprover där kända bakterier hade tillsatts. Nästa steg blir därför att testa tekniken på blod från patienter med misstänkt infektion.

Metoden upptäcker bakterier i blodet, men den kan inte ensam avgöra om en patient har sepsis. Sepsis är ett allvarligt tillstånd där kroppens reaktion på en infektion leder till organdysfunktion och diagnosen bygger även på patientens symtom, kliniska fynd och andra laboratorieprover.

Publikationsuppgifter

Siew Chin m.fl., Snabb och tillförlitlig diagnos av blodinfektioner genom enkelcellsanalys, Science Advances (2026). DOI: 10.1126/sciadv.aeh3580. www.science.org/doi/10.1126/sciadv.aeh3580