Ny metod bryter ner evighetskemikalier – forskare vill kraftigt öka nedbrytningen av PFAS

by Albert
Plasma och kavitation: Kallt atmosfäriskt plasma bryter ned giftiga föroreningar vid gränssnittet mellan gasbubblor och vatten.

PFAS, de så kallade evighetskemikalierna, hör till vår tids största miljöproblem. Ämnena används i allt från stekpannor och regnkläder till brandskum och industriprodukter, men deras extremt starka kemiska bindningar gör att de nästan inte bryts ner alls i naturen.

Nu har forskare utvecklat en ny metod som kan bryta ner en betydande del av dessa svårnedbrytbara ämnen i vatten. Tekniken är fortfarande under utveckling, men resultaten visar att det kan vara möjligt att på sikt förstöra en stor del av PFAS-molekylerna i stället för att enbart fånga upp dem med filter eller andra reningsmetoder.

Vill angripa problemet vid källan

De flesta dagens reningstekniker fungerar genom att samla upp PFAS från förorenat vatten. Kemikalierna försvinner då från vattnet, men de finns fortfarande kvar i filter eller annat avfall som senare måste hanteras.

Forskarna bakom den nya studien har valt en annan väg. Målet är att bryta sönder själva PFAS-molekylerna så att de förlorar sina skadliga egenskaper och inte längre kan spridas i miljön.

Lyckades bryta ner över en tredjedel

I experimenten fokuserade forskarna på PFOS, en av de mest välkända och svårnedbrytbara PFAS-föreningarna.

Vid försök i vatten lyckades de bryta ner omkring 37 procent av de lösta PFOS-molekylerna samtidigt som processen höll en stabil nedbrytningstakt under hela experimentet.

Även om resultatet inte innebär en fullständig lösning visar det att metoden fungerar och kan utvecklas vidare. Forskarna arbetar nu med att optimera processen för att göra den betydligt effektivare.

Målet är över 80 procents nedbrytning

Nästa steg är betydligt mer ambitiöst.

Forskargruppen hoppas kunna öka nedbrytningen till över 80 procent av PFAS-ämnena i lösningen och samtidigt lyckas mineralisera mer än hälften av det fluor som är bundet i molekylerna.

Det innebär att de extremt starka kol–fluorbindningarna, som gör PFAS så motståndskraftiga mot nedbrytning, faktiskt bryts sönder. När dessa bindningar förstörs försvinner också ämnenas karakteristiska stabilitet och långlivade egenskaper.

Kan minska mängden farligt avfall

Om tekniken kan skalas upp skulle den kunna få stor betydelse för rening av både dricksvatten och industriellt processvatten.

I dag leder många reningsmetoder till att PFAS koncentreras i filtermaterial eller slam som sedan kräver särskild hantering. En metod som istället förstör kemikalierna skulle minska mängden farligt avfall och kunna göra saneringen både effektivare och mer hållbar.

Det är särskilt viktigt eftersom PFAS har kopplats till en rad hälsoproblem och dessutom kan finnas kvar i miljön under mycket lång tid.

Fortfarande i ett tidigt skede

Forskarna betonar att tekniken ännu befinner sig på laboratoriestadiet och att mycket utvecklingsarbete återstår innan den kan användas i stor skala.

Framtida studier ska bland annat undersöka hur processen fungerar för andra typer av PFAS och hur den kan anpassas för reningsverk och industriella anläggningar.

Trots det visar resultaten att det finns nya möjligheter att angripa ett av världens mest svårlösta miljöproblem. I stället för att bara flytta de så kallade evighetskemikalierna från en plats till en annan kan framtidens teknik faktiskt göra sig av med dem – något som länge har betraktats som en av de största utmaningarna inom modern miljökemi.

Publikationsuppgifter

Amit Kumar m.fl., Nedbrytning och defluorering av den ”eviga kemikalien” perfluoroktansulfonat (PFOS) i vatten med hjälp av hydrodynamisk kavitationsbehandling, Chemical Engineering Journal Advances (2026). DOI: 10.1016/j.ceja.2026.101046

Amit Kumar m.fl., Förbättrad nedbrytning och defluorering av perfluoroktansulfonat (PFOS) i kranvatten med hjälp av gasdispergerat kallt atmosfäriskt plasma, Scientific Reports (2026). DOI: 10.1038/s41598-026-57490-6

Related Articles

Leave a Comment