När människor tappar förtroendet för demokratin förändras inte bara deras åsikter. De blir också mindre benägna att faktiskt delta i det demokratiska systemet.
Det visar forskning från bland annat University of Notre Dame. I en stor studie av mer än 50 000 mexikanska medborgare fann forskarna ett tydligt samband mellan missnöje med demokratin och minskat demokratiskt deltagande.
Separat forskning pekar dessutom på att politisk korruption kan få ännu större konsekvenser. När människor konfronterades med konkreta korruptionsskandaler bland högt uppsatta politiker minskade både valdeltagandet och stödet för demokrati.
Över 50 000 personer ingick i studien
Den första studien omfattade mer än 50 000 personer i 6 300 valdistrikt under de mexikanska delstatsvalen 2017.
Forskarna ville undersöka om människors upplevda tillfredsställelse med demokratin faktiskt kunde kopplas till deras senare beteende.
En viktig styrka var att forskarna inte enbart frågade deltagarna vad de tänkte göra.
I stället kopplades enkätsvaren till administrativa uppgifter om tre konkreta demokratiska handlingar:
- deltagande i utbildning för valarbetare,
- arbete i vallokal under valdagen,
- valdeltagande i presidentvalet året därpå.
Resultaten publicerades 2026 i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
Mest missnöjda deltog mindre
Mönstret var tydligt: ju mer missnöjda människor var med demokratin, desto mindre benägna var de att delta.
Personer som svarade att de inte alls var nöjda med demokratin var:
| Demokratiskt deltagande | Skillnad |
|---|---|
| Deltog i utbildning för valarbetare | 4,6 % mindre sannolikt |
| Bemannade vallokal | nästan 12 % mindre sannolikt |
| Röstade i nästa presidentval | 2 % mindre sannolikt |
Forskarna beskriver resultaten som oroande eftersom stödet för demokratiska system har minskat internationellt under en längre tid.
Enligt studien har tillfredsställelsen med demokratin minskat med omkring 10–15 procentenheter globalt och i Latinamerika sedan 2010.
Korruption kan vara en del av förklaringen
Nästa fråga blir varför människor förlorar förtroendet för demokratin.
Utvecklingsekonomen Enrique Seira Bejarano vid University of Notre Dame pekar på flera möjliga orsaker.
Politisk handlingsförlamning kan skapa frustration när regeringar och parlament uppfattas som oförmögna att lösa problem. Sociala medier och ökad polarisering kan också göra demokratiska system svårare att få att fungera.
Men forskarna har framför allt intresserat sig för ytterligare en faktor:
politisk korruption.
I USA uppger enligt Seira nästan 70 procent att de betraktar den amerikanska regeringen som korrupt. Det är enligt honom ungefär samma nivå som i flera latinamerikanska demokratier.
Korruptionsskandaler minskade valdeltagandet
I ett andra forskningsprojekt studerade forskare från bland annat Notre Dame, MIT och Stanford 17 latinamerikanska länder.
Här kombinerades ett fältexperiment med tiotusentals enkäter insamlade under ungefär ett decennium.
Resultaten var betydligt mer dramatiska.
När människor exponerades för korruptionsskandaler som involverade högt uppsatta politiker minskade valdeltagandet med omkring 10–20 procentenheter.
I experiment där deltagare fick se verkliga videoklipp på högt uppsatta politiker som tog emot pengar minskade det faktiska valdeltagandet i vissa fall med upp till 27 procent.
Effekten var särskilt stark när politiker som tidigare betraktats som hederliga drogs in i korruptionsskandaler nära ett val.
Inte bara förtroendet för politiker påverkades
Effekten stannade inte vid att människor blev mindre benägna att rösta.
Viljan att frivilligt arbeta för organisationer som stödjer demokratiska val minskade med 43 procent relativt den genomsnittliga nivån i experimentet.
Viljan att skänka pengar till aktiviteter kopplade till val minskade också.
Än mer bekymmersamt var att stödet för själva demokratin sjönk samtidigt som stödet för mer auktoritära alternativ ökade.
Forskarna såg dessutom tecken på att korruption kunde påverka människors beteende gentemot varandra. Deltagarna blev mindre villiga att anförtro pengar åt andra människor och exponering för muttagande politiker tycktes göra ohederligt beteende mer accepterat.
Ett demokratiskt dilemma
Resultaten skapar samtidigt ett svårt dilemma.
Att medier och myndigheter avslöjar korruption är avgörande för ett fungerande demokratiskt samhälle. Politiker måste kunna granskas och ställas till svars.
Men när människor gång på gång ser korruption på samhällets högsta nivåer kan avslöjandena samtidigt skada förtroendet för hela systemet.
Seira menar därför att problemet kanske inte främst är att korruption avslöjas, utan att människor upplever att korrupta politiker inte straffas.
Om systemet avslöjar korruption men sedan misslyckas med att utkräva ansvar kan resultatet bli ett ännu större demokratiskt missnöje.
Kan bättre samhällskunskap hjälpa?
Forskarna undersöker nu om utbildning kan fungera som en motkraft.
Tanken är att bättre undervisning i samhällskunskap skulle kunna göra människor bättre rustade att förstå hur demokratiska institutioner fungerar, kritiskt bedöma alternativa styrelseskick och själva delta i demokratin.
Men här är forskningen ännu inte färdig.
Seira och hans kollegor genomför nu en studie i flera länder för att undersöka om samhällskunskapsundervisning faktiskt leder till mer informerade och demokratiskt engagerade medborgare.
Det går därför ännu inte att säga att bättre samhällskunskap är lösningen. Det är den fråga forskarna försöker besvara.
Förtroendet kan vara avgörande för demokratins framtid
Studierna pekar däremot på en viktig mekanism: ett demokratiskt system är beroende av att människor inte bara accepterar det i teorin utan också är villiga att delta i det.
När missnöjet ökar minskar deltagandet. När människor dessutom ser ledande politiker använda sina positioner för egen vinning kan effekten bli betydligt större.
Korruption riskerar därmed att skapa en negativ spiral där minskat förtroende leder till lägre deltagande, vilket i sin tur kan försvaga de institutioner som demokratin är beroende av.
Om bättre samhällskunskap kan bryta den spiralen återstår att visa. Men den pågående forskningen kan ge viktiga ledtrådar om hur demokratier kan stärka medborgarnas engagemang i en tid då stödet för demokratiska institutioner minskar i många länder.
Publikationsuppgifter
Studien om demokratiskt missnöje är publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences under titeln Satisfaction with democracy predicts democratic behaviors. Korruptionsstudien är i nuläget ett working paper med titeln Apex Corruption Erodes Democratic Values.