Under de senaste decennierna har vissa studier väckt viktiga frågor om de psykologiska konsekvenserna av överdriven användning av smartphones och andra bärbara enheter. Resultaten tyder på att personer som använder smartphones för mycket successivt kan utveckla kognitiva nedsättningar och uppmärksamhetsstörningar, men de faktorer som bidrar till dessa effekter är ännu inte helt klarlagda.
Forskare vid Hokkaido University genomförde nyligen en studie där de undersökte sambandet mellan smartphoneanvändning och psykologiska processer, med särskild inriktning på uppmärksamhet och fysiologiska reaktioner.
Resultaten, som publicerades i Communications Psychology, tyder på att personer som har en uppmärksamhetsbias mot smartphonestimuli vanligtvis uppvisar en lägre interoceptiv medvetenhet (dvs. de är mindre kapabla att uppfatta och förstå sina kroppsliga förnimmelser) och är mer fysiologiskt reaktiva.
”Det här projektet började som en tvärvetenskaplig utforskning mellan filosofi och psykologi, med målet att förstå förhållandet mellan teknik och människokroppen”, säger Yusuke Haruki, försteförfattare till artikeln, till Medical Xpress.
”Även om digitala enheter som smartphones har blivit djupt inbäddade i våra dagliga liv, vet vi fortfarande förvånansvärt lite om hur de formar vår kroppsliga medvetenhet och uppfattning. Vi blev särskilt intresserade av hur uppmärksamhet på smartphone-relaterade signaler i vardagliga situationer kan påverka vår medvetenhet om kroppsliga förnimmelser.”
Haruki och hans kollegor drog paralleller mellan överdriven användning av smartphones och beteendeberoende, såsom spel- och substansmissbruk. Med utgångspunkt i denna parallell ville de undersöka hur smartphone-relaterade distraktioner är kopplade till kroppsmedvetenhet (dvs. interoception) och fysiologisk reaktivitet.
Forskarna rekryterade 58 friska unga vuxna och bad dem att utföra en enkel visuell uppgift. Målet med uppgiften var att snabbt upptäcka målbokstäver som visades på en datorskärm.
”I bakgrunden av uppgiften visade vi två typer av bilder: smartphone-relaterade bilder (t.ex. en telefonskärm som visar ett inkommande samtal) och kontrollbilder (krypterade)”, förklarar Haruki. ”För att förstå om distraktionen berodde på hur svår uppgiften var gjorde vi bokstavsuppgiften lättare eller svårare genom att ändra hur många målbokstäver som visades på skärmen samtidigt.”
Baserat på den tid det tog för deltagarna att reagera på stimuli (dvs. deras reaktionstider) under dessa olika förhållanden delade forskarna in dem i två olika grupper med hjälp av en klustringsmetod.
Den första gruppen bestod av personer som konsekvent distraherades av bilder från smartphones, oavsett hur svår uppgiften var, medan den andra gruppen bestod av personer som endast distraherades av dessa bilder när uppgiften var lättare.
”Därefter jämförde vi dessa två grupper med hjälp av frågeformulär för att se om den grupp som ständigt distraherades rapporterade lägre medvetenhet om sina egna kroppsliga signaler”, säger Haruki.
”Slutligen kontrollerade vi också om samma grupp visade starkare hjärtfrekvensökningar när de såg smarttelefonbilder, vilket indikerar större fysiologisk reaktivitet för dessa signaler.”
Forskarna fann att även om smartphone-relaterade bilder var irrelevanta för den visuella uppgift som de använde i sitt experiment, fångade de uppmärksamheten hos ungefär hälften av deltagarna. Dessa deltagare kämpade med att uppmärksamma uppgiften, samtidigt som de uppvisade starkare fysiologiska reaktioner när smartphone-relaterade bilder dök upp.
”Deltagare som var mer distraherade av smartphonebilder presterade inte bara sämre på uppmärksamhetsuppgiften utan uppvisade också snabbare hjärtfrekvens när de exponerades för dessa bilder”, säger Haruki.
”Viktigt är att dessa individer också rapporterade lägre interoceptiv medvetenhet, vilket innebär att de var mindre anpassade till inre kroppsliga signaler som deras hjärtslag – ett mönster som speglar beteendemässiga beroenden som spel eller substansanvändning.”
Sammantaget tyder resultaten av denna nya studie på att vissa människor kan ha svårt att ignorera stimuli som kommer från deras smartphone, såsom inkommande samtal, sms, e-post etc., både på grund av mentala processer och deras fysiologiska svar. Haruki och hans kollegor hoppas att de nya insikter de samlat in ska bidra till att bättre förstå kopplingen mellan smartphoneanvändning, uppmärksamhetsrelaterade processer och kroppslig självmedvetenhet.
”Vårt arbete kan också potentiellt bidra till insatser som syftar till att främja hälsosammare digitala vanor, särskilt bland yngre befolkningar”, tillade Haruki.
”I våra kommande studier planerar vi att studera vad som händer i hjärnan när människor distraheras av smartphones, och hur detta mönster utvecklas över tid. Vi är särskilt intresserade av hur dessa uppmärksamhetsmönster förhåller sig till hjärnans aktivitet och om tidiga tecken kan upptäckas under tonåren eller i ung vuxen ålder.”
För mer information: Yusuke Haruki et al, Attentional bias towards smartphone stimuli is associated with decreased interoceptive awareness and increased physiological reactivity, Communications Psychology (2025). DOI: 10.1038/s44271-025-00225-6.