När möss aktiverade sina magmuskler reagerade stora vener i hjärnan på omkring en tiondels sekund. Forskare vid Penn State kopplar den snabba reaktionen till tryckförändringar i kroppen. Studien visar en mekanism hos möss, inte att magträning behandlar sjukdomar hos människor.
Hjärnans blodflöde beskrivs ofta utifrån hur artärer och de minsta blodkärlen anpassar sig till nervcellernas behov. Men blod måste också lämna hjärnan genom venerna. Forskarna undersökte om rörelser i resten av kroppen kan påverka även den delen av cirkulationen.
Den aktuella studien i Proceedings of the National Academy of Sciences följde blodkärl hos möss under rörelse. Aktivering av magmusklerna sammanföll med ett förändrat tryck i kärl som har förbindelse med hjärnan via ryggraden. Forskarna såg då mycket snabba sammandragningar i den stora venen längs hjärnans ovansida, sinus sagittalis superior, och i vener som leder till den.
Venerna reagerade på bråkdelar av en sekund
Enligt forskarnas redogörelse från Penn State tog venreaktionen omkring en tiondels sekund. Det är snabbare än den tid på en eller flera sekunder som de jämför med för vissa förändringar i artärerna. Kärlens sammandragningar kan kortvarigt förändra hur blod flödar genom hjärnan.
Resultatet kompletterar forskargruppens tidigare arbete om hur tryck från bålen kan påverka vätskans rörelser kring hjärnan. Det är två relaterade observationer, men blod och cerebrospinalvätska är olika vätskesystem och ska inte blandas ihop.
Forskarna betonar att de observerade venerna ligger i eller nära hjärnans skyddande hinnor. Det stora kärlet längs hjärnans ovansida samlar upp blod från andra vener innan blodet förs vidare. När trycket ändras kan dess diameter skifta snabbt. Det ger forskarna ett nytt spår för att förstå hur rörelser i bålen samverkar med cirkulationen inne i skallen, även vid vanliga rörelser och hostning.
Ingen slutsats om träning eller migrän ännu
Forskarna diskuterar möjliga kopplingar till hur rörelse, träning och huvudvärk upplevs. Den nya undersökningen prövade däremot inte någon behandling, fastställde inte en förklaring till migrän och mätte inte om styrketräning förbättrar hjärnhälsan hos människor. Människors blodkärl kan ha liknande grundstruktur, men mekanismen måste undersökas direkt hos oss.
Det viktigaste fyndet är att venernas roll kan vara mer aktiv och snabb än man ofta antar när hjärnans blodcirkulation beskrivs. Fortsatt forskning behöver avgöra hur starkt sambandet är under olika rörelser och om det har klinisk betydelse.
Läs fler studier inom medicin och vår checklista för att värdera forskningsresultat.
Källunderlag: Studien i PNAS och Penn State Universitys forskningsnyhet. Bild: AI-genererad redaktionell illustration, inte data från försöket.