Demens före 80 års ålder kan potentiellt förebyggas genom tidiga insatser mot vanliga vaskulära riskfaktorer, enligt forskning ledd av Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health. Resultaten tyder på att upp till 44 % av demensfallen kan hänföras till vaskulära riskfaktorer, särskilt högt blodtryck, diabetes eller rökning.
I takt med att demens fortsätter att öka globalt, begränsas insatserna för att förebygga eller fördröja sjukdomsdebuten av en ofullständig förståelse av dess orsaker. Högt blodtryck, diabetes och rökning är vanliga riskfaktorer som troligen verkar genom arteriosklerotisk cerebral småkärlsjukdom (CSVD).
CSVD är ett samlingsbegrepp för en rad olika tillstånd som orsakas av skador på små blodkärl i hjärnan. Förträngning, förhårdnad eller blockering av små blodkärl i hjärnan kan leda till syrebrist i hjärncellerna, vilket kan skada närliggande hjärnceller.
Tidiga symtom kan ofta förväxlas med eller överlappa de normala effekterna av åldrandet. Hjärndimma, glömda namn och borttappade föremål kan förekomma naturligt under hela livet, så att när kärlskadorna når en punkt där demens kan diagnostiseras kan det uppstå en snabb försämring, som oftast uppträder senare i livet.
Att fastställa orsaken kompliceras ytterligare av att kärlskador och Alzheimers sjukdom ofta förekommer samtidigt, vilket gör det oklart hur mycket demens som skulle kunna förebyggas genom att kontrollera kärlförhållandena tidigare i livet.
I studien ”Contribution of Modifiable Midlife and Late-Life Vascular Risk Factors to Incident Dementia” (publicerad i JAMA Neurology) utformade forskarna en prospektiv kohortanalys för att uppskatta andelen demens som kan hänföras till kärlriskfaktorer i medelåldern och senare i livet.
Analyserna baserades på 33 års uppföljning av över 12 000 vuxna i fyra amerikanska samhällen, där deltagarnas ålder vid mätningen av vaskulära risker varierade mellan 45 och 74 år. Förekomsten av demens följdes upp genom standardiserade kliniska bedömningar, intervjuer med anhöriga och kopplade journaluppgifter. Analyserna begränsades till deltagare som identifierade sig som svarta eller vita.
Bland deltagare med vaskulära riskfaktorer som mättes vid 45–54 års ålder kunde 21,8 % av demensfallen vid 80 års ålder hänföras till dessa risker. Andelen ökade till 26,4 % vid mätning vid 55–64 års ålder och till 44,0 % vid 65–74 års ålder. För demens som uppträdde efter 80 års ålder sjönk andelen till mellan 2 % och 8 %.
Subgruppsanalyser visade högre hänförlig risk hos icke-bärare av APOE ε4 (upp till 61,4 % för personer i åldern 65–74), svarta deltagare (upp till 52,9 %) och kvinnor (upp till 51,3 %). Icke-bärare av APOE ε4 är personer som saknar den genvariant som är den starkaste kända riskfaktorn för Alzheimers sjukdom. I denna grupp med lägre genetisk risk stod modifierbara vaskulära tillstånd som högt blodtryck, diabetes och rökning för en större andel av demensrisken.
Författarna drar slutsatsen att ”resultaten tyder på att upprätthållande av idealisk vaskulär hälsa till hög ålder kan minska risken för demens före 80 års ålder avsevärt”.
Mer information: Jason R. Smith et al, Contribution of Modifiable Midlife and Late-Life Vascular Risk Factors to Incident Dementia, JAMA Neurology (2025). DOI: 10.1001/jamaneurol.2025.1495
Roch A. Nianogo et al, Targeting Vascular Risk Factors to Reduce Dementia Risk, JAMA Neurology (2025). DOI: 10.1001/jamaneurol.2025.1493
