Patienter med särskilt besvärande migränaura fick färre auradagar efter behandling med epilepsiläkemedlet lamotrigin i en studie från Lund. Resultaten väcker intresse, men undersökningen kan inte fastställa behandlingens effekt eftersom den saknar en kontrollgrupp.
Studien omfattar 81 patienter vid en neurologmottagning i Lund. Originalartikeln publicerades i Frontiers in Neurology den 29 juli 2026 och uppmärksammades av Lunds universitet i september. Det är alltså resultaten från en redan publicerad studie som nu fått förnyad aktualitet.
Aura är mer än huvudvärk
Migränaura kan innebära övergående synförändringar, stickningar, domningar eller svårigheter med talet. För vissa patienter är dessa symtom minst lika begränsande som huvudvärken. Aura och smärta är därför viktiga att följa var för sig när en behandling utvärderas.
Enligt 1177 finns behandlingar som lindrar eller avbryter ett pågående migränanfall och andra som används för att förebygga återkommande anfall. Ett resultat om minskad aura ska inte automatiskt tolkas som att alla delar av migränsjukdomen påverkas lika mycket.
Från 6,9 till 1,4 auradagar per månad
Forskarna gick tillbaka till journaler från patienter som behandlats mellan 2014 och 2022. Gruppen hade frekvent eller särskilt besvärande aura och fick lamotrigin utifrån den behandlande läkarens bedömning.
Efter behandlingsstart minskade det genomsnittliga antalet auradagar från 6,9 till 1,4 per månad. Omkring 85 procent nådde studiens gräns för behandlingssvar: minst en halvering av antalet auradagar.
Det är en tydlig förändring i den undersökta gruppen. Samtidigt är ett gruppgenomsnitt ingen garanti för hur en enskild patient reagerar. Måttet beskriver dessutom dagar med aura, inte hur stark varje episod var eller om symtomen försvann helt.
Varför undersöks ett epilepsiläkemedel?
Lamotrigin är godkänt för epilepsi och bipolär sjukdom, men inte för migrän. Forskarna undersöker läkemedlet eftersom det påverkar nervcellernas retbarhet. En ledande förklaring till aura är en långsamt fortskridande förändring av nervcellsaktiviteten i hjärnbarken.
En biologiskt rimlig mekanism gör ett läkemedel intressant att studera. Den räcker däremot inte som bevis för klinisk effekt. Vetenskapsnytt har tidigare beskrivit hur genetiska fynd kan peka mot möjliga behandlingar för restless legs; även där behöver behandlingshypoteser prövas hos rätt patientgrupp.
Kontrollgrupp och biverkningar är avgörande
Den aktuella undersökningen är retrospektiv: forskarna analyserade behandling som redan hade genomförts. Utan en jämförelsegrupp går det inte att skilja läkemedlets bidrag från exempelvis naturliga symtomsvängningar, förväntanseffekter eller andra förändringar under uppföljningen.
Studien rapporterar också biverkningar hos 29 patienter, oftast hudförändringar. Fem avbröt behandlingen på grund av biverkningar. Dessa uppgifter behöver vägas in tillsammans med symtomförbättringen när nytta och risk bedöms.
Forskarna planerar en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie. Den kan ge ett säkrare svar på om lamotrigin minskar aura och vilka patienter som i så fall har nytta av behandlingen.
Resultaten är ett underlag för fortsatt forskning, inte en uppmaning att själv ändra medicinering. Val av behandling behöver göras med läkare som kan bedöma symtom, tidigare behandling och biverkningsrisk. Fler forskningsnyheter finns i vår bevakning av medicin.
Källor och underlag
- Uzun med flera: originalstudien i Frontiers in Neurology, publicerad 29 juli 2026.
- Lunds universitet: Epilepsiläkemedel kan minska migränaura.
- 1177: Läkemedel vid migrän, bakgrund om etablerad behandling.
Herobild: AI-genererad genrebild. Personen på bilden är inte en deltagare i studien.