Eleven kan sitta mitt i utvecklingssamtalet och ändå känna sig utanför. I en svensk intervjustudie beskriver sex elever hur lärarens blickar, kroppsspråk och sätt att ställa frågor påverkar deras möjlighet att delta.
Bakom studien står Britt-Marie Bader vid Örebro universitet och Anna Ehrlin vid Mälardalens universitet. Arbetet är publicerat i Cogent Education och har nyligen uppmärksammats av lärosätena. Fokus ligger på elevernas egna upplevelser av kommunikationen, snarare än på vilka punkter som står på mötets dagordning.
Uppmärksamheten märks även utan ord
De intervjuade eleverna var under 15 år. I deras berättelser får små signaler stor betydelse: om läraren tittar på klockan, söker förälderns blick eller verkar upptagen av papper kan eleven uppleva att uppmärksamheten ligger någon annanstans.
Ögonkontakt och ett kroppsspråk som visar intresse beskrivs som stöd för engagemang. Forskarna lyfter också betydelsen av att ge eleven utrymme att tala färdigt och tänka efter.
Det är en annan fråga än om läraren avser att vara engagerad. Studien handlar om hur kommunikationen upplevs av den som ska få komma till tals. Avsikten och elevens tolkning behöver inte alltid sammanfalla.
Frågan måste gå att förstå och besvara
Även orden spelar roll. Eleverna beskriver att abstrakta eller komplicerade frågor kan göra det svårt att svara. Då riskerar ett samtal som ska handla om elevens utveckling att i praktiken bli ett utbyte mellan de vuxna.
Enligt forskarna behöver läraren därför vara uppmärksam på både frågans innehåll och hur den framförs. Att lämna en paus kan ge eleven möjlighet att formulera en egen tanke, i stället för att snabbt fylla tystnaden.
Ett sätt att tänka kring resultatet är att skilja mellan att få en fråga och att få förutsättningar att svara. Det senare kräver också begripligt språk, tid och en tydlig signal om att svaret är värt att lyssna på. Detta är en tolkning av studiens praktiska betydelse, inte en separat prövad undervisningsmetod.
Vad kan sex intervjuer säga?
Det lilla urvalet är viktigt för hur resultaten ska läsas. Studien ger fördjupade exempel på hur elever upplever utvecklingssamtal. Den visar inte hur vanligt varje problem är bland alla elever och fastställer inte effekten av en viss gest.
Det är alltså inte underlag för att säga att en framåtlutad lärare automatiskt skapar bättre skolresultat. Däremot väcker materialet konkreta frågor om vem som faktiskt får utrymme under mötet.
Forskarna rekommenderar att lärare blir mer medvetna om sitt icke-verbala språk och använder det för att förstärka sitt lyssnande. För läsaren är den bredare poängen att delaktighet behöver märkas i själva samtalet, inte bara finnas som en ambition i mötesformen.
Fler nyheter om lärande och forskning finns i vår sektion om utbildning.
Källor
- Bader och Ehrlin: originalstudien i Cogent Education.
- Örebro universitet: presentation av resultaten.
Bild: Undervisning i ett klassrum. Illustrationsbild; personerna på bilden deltar inte i studien. Foto: Taylor Flowe / Unsplash.
