När vi blir stressade förändras inte bara hjärtfrekvensen, blodtrycket och mängden stresshormoner i kroppen. Även hjärnans sätt att behandla signaler från kroppens inre tycks påverkas. En ny studie visar att akut stress kan göra hjärnan mer uppmärksam på hjärtslagen – och att en starkare sådan reaktion hänger samman med lägre blodtrycksökning och mindre obehag.
Förmågan att känna och tolka signaler inifrån kroppen kallas interoception. Det kan handla om att uppfatta hjärtats slag, andningen, hunger, magens rörelser eller spänningar i musklerna.
Forskarna ville undersöka hur akut stress påverkar två olika delar av interoception: hur mycket uppmärksamhet hjärnan riktar mot hjärtslagen och hur korrekt en person kan uppfatta dem.
Hand i iskallt vatten framkallade stress
I studien deltog 66 unga och friska personer. De fördelades slumpmässigt mellan en stressgrupp och en kontrollgrupp.
Stressgruppen fick genomgå ett så kallat socialt utvärderat köldtest. Deltagarna placerade handen i iskallt vatten samtidigt som de observerades och bedömdes. Metoden används inom forskningen för att framkalla en kortvarig men tydligt mätbar stressreaktion.
Testet ledde som väntat till högre hjärtfrekvens, ökat blodtryck och stigande nivåer av kortisol. Kontrollgruppen genomförde en mindre belastande version av försöket.
Före testet och vid flera tillfällen efteråt fick deltagarna utföra uppgifter där de antingen skulle rikta uppmärksamheten mot sina hjärtslag eller distraheras av andra signaler. Samtidigt registrerades hjärnans elektriska aktivitet med EEG.
Hjärnan reagerade starkare på hjärtslagen
Forskarna mätte så kallade heartbeat-evoked potentials, eller HEP. Det är små förändringar i hjärnans elektriska aktivitet som uppstår i anslutning till varje hjärtslag och används som ett mått på hur hjärnan behandlar signaler från hjärtat.
Omkring 40 minuter efter stresstestet uppvisade stressgruppen en starkare hjärnrespons när deltagarna uppmärksammade sina hjärtslag. Förändringen var tydligast över delar av hjärnans högra sida.
Resultatet tyder på att akut stress tillfälligt kan öka de neurala resurser som används för att behandla kroppens inre signaler. Forskarna misstänker att bland annat insula, ett hjärnområde som är viktigt för kroppsmedvetenhet och känslor, kan vara inblandat.
Deltagarna blev däremot inte bättre på att korrekt räkna eller känna sina hjärtslag. Stressen verkade alltså påverka hur mycket uppmärksamhet hjärnan riktade mot signalerna, men inte hur exakt de uppfattades.
Koppling till lägre blodtryck och mindre obehag
I en utforskande analys såg forskarna att deltagare som fick den tydligaste ökningen i hjärnans respons på hjärtslagen tenderade att ha en mindre ökning av det systoliska blodtrycket. De rapporterade även lägre smärtintensitet och mindre obehag under köldtestet.
Det kan innebära att en ökad uppmärksamhet på kroppens signaler spelar en roll när kroppen återhämtar sig efter en akut stressituation. En möjlig förklaring är att hjärnans behandling av hjärtslagen hänger samman med det parasympatiska nervsystemet, som hjälper kroppen att varva ner efter en belastning.
Resultaten bevisar dock inte att det var den kroppsliga uppmärksamheten som orsakade den mildare stressreaktionen. Sambandet kan även påverkas av andra individuella skillnader.
Inte samma sak som en färdig stressmetod
Studien undersökte en kortvarig laboratorieframkallad stressreaktion hos unga och friska personer. Forskarna testade inte någon behandling och deltagarna tränades inte i mindfulness, kroppsskanning eller andra metoder för stresshantering.
Det går därför inte att utifrån resultaten säga att människor kan sänka sitt blodtryck genom att helt enkelt koncentrera sig på hjärtslagen. För vissa personer, särskilt vid hälsoångest eller panikbesvär, kan ett intensivt fokus på kroppsliga symtom i stället förstärka oron.
Fynden ger ändå viktig kunskap om samspelet mellan hjärnan, hjärtat och kroppens stressystem. Framtida studier kan visa om kontrollerad träning i interoception kan användas för att förbättra återhämtningen efter stress – och vilka personer som i så fall har störst nytta av metoden.
Publikationsuppgifter
”Voluntary Attention Regulates Acute Immune Responses in Humans”, Nature Human Behaviour (2026). www.nature.com/articles/s41562-026-02541-1