Som det ser ut idag kommer den globala efterfrågan på kobolt och litium för batterier till elbilar att öka nästan 20-faldigt fram till 2050. Fram till dess kommer utvecklingen av en fossilfri energiförsörjning att kräva en hel del koppar, aluminium och järn, och efterfrågan på dessa kommer sannolikt att ungefär fördubblas.
Sällsynta jordartsmetaller – som är nödvändiga för till exempel vindkraftverk – kommer också att behövas i mycket större utsträckning. En ny studie belyser nu de förutsebara ökningarna av materialförbrukningen i samband med klimatomställningen och beskriver hur dessa kan mildras.
Studien leddes av det Berlinbaserade klimatforskningsinstitutet MCC (Mercator Research Institute on Global Commons and Climate Change) och publicerades i Nature Climate Change.
”Det är sant att utfasningen av kol, olja och gas kommer att göra den globala ekonomin som helhet mindre resursintensiv än den är idag”, säger Felix Creutzig, chef för MCC:s arbetsgrupp för markanvändning, infrastruktur och transport och huvudförfattare till studien.
”De ytterligare materialkrav som uppstår till följd av klimatomställningen, den tillhörande råvaruutvinningen och avfallsflödena innebär dock betydande ekologiska och sociala risker på regional och lokal nivå.
”För första gången visar vi systematiskt att olika klimatlösningar på efterfrågesidan kan användas för att motverka detta, inklusive beteendeförändringar inom mobilitet, boende och kost samt förbättring av materialcirkulariteten i ekonomin.”
Hittills har klimatskydd på efterfrågesidan (som ett komplement till skapandet av en fossilfri energiförsörjning) fått allt större uppmärksamhet, främst på grund av dess potential för snabb minskning av växthusgaser, och eftersom det vanligtvis går hand i hand med ökad livskvalitet.
Den senaste utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) innehåller för första gången ett separat kapitel om detta ämne, som Creutzig har varit samordnande huvudförfattare för. Den nya studien – ett samarbete mellan experter från 10 länder – är den första som systematiskt analyserar potentialen för minskad materialförbrukning i samband med klimatomställningen.
Baserat på en omfattande utvärdering av den vetenskapliga litteraturen utarbetade forskargruppen först en detaljerad riskprofil för varje råmaterial. Det handlar om markförbrukning i samband med utvinning, hot mot biologisk mångfald och ibland enorma vattenbehov, hälsorisker orsakade av giftiga ämnen eller dåliga arbetsförhållanden samt följdeffekter som korruption, politisk instabilitet och geopolitiska beroenden.
Exempelvis står det extremt politiskt instabila landet Guinea för nästan en fjärdedel av den globala produktionen av aluminiumprekursorn bauxit. Hälften av världens koboltfyndigheter finns i det inbördeskrigshärjade landet Kongo. Och 90% av halvledarskivorna till solceller produceras i Kina.
Med utgångspunkt i denna riskanalys beskriver studien sedan hur klimatskydd på efterfrågesidan kan göra utfasningen av fossila bränslen mer materialvänlig. Inom transportsektorn handlar det bland annat om mer samlad mobilitet.
Inom byggsektorn handlar det om naturliga byggmaterial, modernisering av gamla byggnader och mer intensiv användning av bostadsyta. Och inom livsmedelssektorn innebär mindre köttkonsumtion bättre hälsa samt lägre materialbehov, till exempel genom minskad produktion av djurfoder.
Sammantaget handlar det inte om tvång, utan om investeringar i infrastruktur som gör det möjligt för människor att anta klimatvänliga beteenden, samt positiva incitament för att göra det.
Enligt studien är kvantifiering och kategorisering av de potentiella besparingarna i material nu ett angeläget ämne för ytterligare tvärvetenskaplig forskning. ”De integrerade utvärderingsmodeller som beskriver förhållandet mellan klimatpolitik och klimatutveckling, och som i slutändan ligger till grund för regeringarnas beslutsfattande via IPCC:s rapporter, behöver uppdateras”, säger Creutzig.
”Sådana modeller bör också beskriva den materiella dimensionen av en global ekonomi med låga koldioxidutsläpp – och i slutändan koldioxidfri. När allt kommer omkring är det allmänna innehållet i vår studie att efterfrågelösningar har en dubbelt fördelaktig effekt: mot klimatkrisen och mot plundringen av planeten.”
Ytterligare information: Felix Creutzig et al, Demand-side strategies key for mitigating material impacts of energy transitions, Nature Climate Change (2024). DOI: 10.1038/s41558-024-02016-z
