Här kan du ladda ner ett kostnadsfritt formelblad för Kemi 1 och Kemi nivå 1. PDF-filen samlar de formler, enheter och konstanter som ofta behövs vid beräkningar inom bland annat substansmängd, koncentration, stökiometri, pH, gaser, energi och elektrokemi.
Formelbladet är utformat för att fungera både på skärmen och som ett utskrivet A4-häfte. Det innehåller även korta förklaringar, enhetskontroller och exempel som hjälper dig att välja rätt formel.
Ladda ner Kemi 1-formelbladet som PDF
Formelbladet är en fristående studiehjälp från Vetenskapsnytt och inte ett officiellt dokument från Skolverket. Kontrollera alltid med din lärare vilka hjälpmedel som är tillåtna på ett prov.
Kemi 1 heter numera Kemi nivå 1
För gymnasieutbildningar som påbörjats efter den 30 juni 2025 används ämnesbetyg enligt Gy25. Den tidigare kursen Kemi 1 har då ersatts av Kemi nivå 1, som omfattar 100 poäng.
Många elever, lärare och läromedel använder fortfarande namnet Kemi 1. Därför är formelbladet anpassat för både den äldre kursen Kemi 1, kurskod KEMKEM01, och den nya Kemi nivå 1, nivåkod KEMI1000X.
Innehållet överlappar i stor utsträckning, men lärarens planering och vilka formler som används kan skilja sig mellan skolor.
Det här ingår i formelbladet
PDF-filen är indelad i fyra delar:
- Grundläggande storheter, enheter och omvandlingar
- Substansmängd, koncentration, stökiometri och gaser
- Syror, baser, pH och energi
- Redox, elektrokemi, titrering, kromatografi och vanliga atommassor
Avogadros konstant, gaskonstanten och andra värden finns samlade på samma ställe. Vid formler där temperaturen eller reaktionens förhållanden spelar roll anges också vilka antaganden som används.
Viktiga formler i Kemi 1
Substansmängd, massa och molmassa
Sambandet mellan substansmängd, massa och molmassa skrivs:
n = m / M
Här är n substansmängden i mol, m massan i gram och M molmassan i gram per mol.
Om du exempelvis har 5,84 gram natriumklorid, NaCl, och använder molmassan 58,44 g/mol blir substansmängden:
n = 5,84 / 58,44 = 0,100 mol
Molmassan för ett ämne beräknas genom att summera atommassorna för samtliga atomer i den kemiska formeln.
Koncentration
Koncentrationen i en lösning kan beräknas med:
c = n / V
Volymen ska då anges i kubikdecimeter, dm³, vilket är samma sak som liter. Om 0,100 mol av ett ämne finns i 0,500 dm³ lösning blir koncentrationen 0,200 mol/dm³.
Vid spädning används ofta sambandet:
c₁V₁ = c₂V₂
Formeln bygger på att substansmängden av det lösta ämnet är densamma före och efter spädningen.
Stökiometri
Vid stökiometriska beräkningar ska reaktionsformeln först balanseras. Koefficienterna framför ämnena visar förhållandet mellan deras substansmängder.
I reaktionen:
2 H₂ + O₂ → 2 H₂O
reagerar två mol vätgas med ett mol syrgas och bildar två mol vatten. Om flera reaktanter anges behöver du även kontrollera vilken som är den begränsande reaktanten.
Den begränsande reaktanten är det ämne som tar slut först och därmed bestämmer hur mycket produkt som kan bildas.
pH och syror
För en vattenlösning beräknas pH med:
pH = −lg[H₃O⁺]
Den omvända beräkningen är:
[H₃O⁺] = 10⁻ᵖᴴ
Vid 25 °C gäller dessutom:
pH + pOH = 14
Sambandet gäller för utspädda vattenlösningar och ska inte användas okritiskt vid andra temperaturer eller i mycket koncentrerade lösningar.
För en stark, envärd syra kan oxoniumjonkoncentrationen ofta antas vara ungefär samma som syrans ursprungliga koncentration. Svaga och flerprotoniga syror kräver däremot mer avancerade beräkningar.
Gaser
För en ideal gas används allmänna gaslagen:
pV = nRT
Temperaturen måste anges i kelvin. Om trycket anges i kilopascal och volymen i kubikdecimeter kan gaskonstanten skrivas som:
R = 8,314 kPa·dm³/(mol·K)
Vid ungefär 25 °C och normalt atmosfärstryck upptar en mol ideal gas omkring 24,5 dm³. Den molära gasvolymen varierar dock med temperatur och tryck.
Värmeenergi och entalpi
Vid uppvärmning eller avkylning kan värmeenergin beräknas med:
q = mcₚΔT
Här är q värmeenergin, m massan, cₚ ämnets specifika värmekapacitet och ΔT temperaturförändringen.
Vattnets specifika värmekapacitet är ungefär:
cₚ = 4,18 J/(g·K)
En exoterm reaktion avger energi och har negativ entalpiändring. En endoterm reaktion tar upp energi och har positiv entalpiändring.
Redox och elektrokemi
Vid en oxidation avger ett ämne elektroner. Vid en reduktion tar ett ämne upp elektroner.
En viktig minnesregel är:
- Oxidation sker alltid vid anoden
- Reduktion sker alltid vid katoden
I ett galvaniskt element är anoden negativ och katoden positiv. Vid elektrolys är anoden positiv och katoden negativ. Elektronerna rör sig genom den yttre kretsen från anoden till katoden.
Cellspänningen kan beräknas med:
E°cell = E°katod − E°anod
Vid elektrolys kan den elektriska laddningen beräknas med:
Q = I · t
Här är Q laddningen i coulomb, I strömmen i ampere och t tiden i sekunder.
Så använder du formelbladet
Ett formelblad hjälper bara om enheterna och reaktionsformeln är rätt. En bra arbetsordning är därför:
- Skriv upp vad som är känt och vad som ska beräknas.
- Balansera reaktionsformeln om uppgiften innehåller en kemisk reaktion.
- Omvandla alla värden till enheter som passar formeln.
- Sätt in värden tillsammans med enheterna.
- Kontrollera att svarets enhet och storleksordning är rimliga.
Var särskilt uppmärksam på skillnaden mellan milliliter och liter. Vid koncentrationsberäkningar behöver 250 ml exempelvis skrivas som 0,250 dm³.
Undvik att avrunda efter varje delberäkning. Behåll i stället fler decimaler under uträkningen och avrunda först när du skriver slutsvaret.
Är formelbladet tillåtet på prov?
Det bestämmer läraren eller den som ansvarar för examinationen. Vissa prov tillåter ett utdelat formelblad, medan andra kräver att eleven kan vissa samband utan hjälpmedel.
Använd därför PDF-filen främst när du pluggar, löser övningsuppgifter och kontrollerar enheter. Fråga alltid läraren innan du tar med ett eget formelblad till ett prov.
Formelbladet ersätter inte en lärobok. Det visar sambanden, men för att lösa en uppgift behöver du också förstå begrepp som kemisk bindning, oxidation, begränsande reaktant och ekvivalenspunkt.
Ladda ner formelbladet som PDF
Formelbladet består av fyra utskriftsvänliga A4-sidor. Du kan spara filen på datorn eller mobilen, skriva ut den och använda den när du arbetar med övningsuppgifter.
Ladda ner Kemi 1-formelbladet som PDF
Källor och faktakontroll
Innehållet är sammanställt med utgångspunkt i Skolverkets centrala innehåll för Kemi nivå 1 enligt Gy25 och den äldre ämnesplanen för Kemi 1.
Definitioner av SI-enheter och Avogadros konstant följer BIPM internationella SI-system.