Kan spåren av utomjordiskt liv fortfarande gömma sig under Mars dammiga yta? En ny studie ger forskarna anledning att hoppas.
Forskare från Tyskland och Frankrike har nu genomfört ett avgörande test av instrumentet som ska användas ombord på ESA framtida Marsrover Rosalind Franklin. Resultaten visar att systemet framgångsrikt kan identifiera så kallade kirala biosignaturer – molekylära fingeravtryck som kan avslöja om organiska ämnen har biologiskt ursprung.
Upptäckten stärker möjligheterna att framtida Marsuppdrag faktiskt ska kunna skilja mellan kemiska processer och verkliga spår av forntida liv.
Studien har publicerats i tidskriften Earth and Planetary Science Letters.
Mars var en gång betydligt mer beboelig
I dag är Mars en kall och torr ökenvärld med tunn atmosfär och kraftig strålning från rymden.
Men för flera miljarder år sedan såg planeten helt annorlunda ut.
Forskarna tror att Mars då hade:
- Flytande vatten
- Tätare atmosfär
- Varma temperaturer
- Sjöar och floder
Förhållanden som på många sätt liknade den unga jorden.
Därför är en av de största frågorna inom modern planetforskning om mikrobiellt liv kan ha uppstått på Mars under denna period.
Rosalind Franklin ska borra djupare än någon tidigare rover
ESA kommande Marsrover Rosalind Franklin Rover är särskilt konstruerad för att söka efter organiska molekyler.
Till skillnad från tidigare rovers ska den kunna borra flera meter ner under ytan där eventuella biologiska spår kan ha skyddats från strålning under miljarder år.
Ett av roverns viktigaste instrument är MOMA (Mars Organic Molecule Analyzer), utvecklat under ledning av forskare vid Max Planck Institute for Solar System Research.
Spegelvända molekyler kan avslöja liv
Forskarnas fokus ligger på två organiska molekyler:
- Pristane
- Phytane
Dessa kolväten är välkända på jorden och förekommer bland annat i petroleum.
Det som gör dem extra intressanta är att de är kirala.
Kiralitet innebär att en molekyl kan existera i två spegelvända former – ungefär som höger och vänster hand.
I biologiska system dominerar normalt endast en av dessa former.
Om båda formerna förekommer i lika stora mängder talar det däremot ofta för att molekylerna bildats genom naturliga kemiska processer utan inblandning av liv.
– Kiralitet är ett mycket kraftfullt verktyg när vi söker efter tidigare utomjordiskt liv, säger forskaren Uwe Meierhenrich.
Klarade ett av de svåraste testen hittills
För att avgöra om MOMA verkligen kan skilja mellan spegelvända molekyler genomförde forskarna ett avancerat test med identiska kopior av instrumentets analysrör.
Resultatet blev en framgång.
Systemet lyckades för första gången separera och identifiera olika kirala former av både pristane och phytane.
Det är en särskilt viktig prestation eftersom dessa molekyler är mycket svåra att analysera.
– Separationen kräver extrem känslighet och precision, och vi visar att MOMA klarar detta, säger forskaren Fatma Yesil Sahan.
Testades på en berömd meteorit
Som testmaterial använde forskarna prover från den berömda Murchison-meteoriten.
Meteoriten föll ner i Australien 1969 och är känd för sitt rika innehåll av organiska molekyler.
Den har länge studerats som en möjlig ledtråd till hur livets byggstenar kan ha spridits genom solsystemet.
Forskarna förväntade sig att vissa organiska molekyler i meteoriten skulle ha biologiskt ursprung.
Men resultaten blev överraskande.
Spåren kom sannolikt från jordisk luftförorening
Analysen visade att både pristane och phytane förekom i helt jämna fördelningar mellan sina spegelvända former.
Det stämde inte med vad forskarna förväntade sig från biologiskt material.
Istället pekar resultaten mot att molekylerna sannolikt kommer från jordiska luftföroreningar.
Forskarna misstänker att meteoriten kontaminerades under sin passage genom jordens atmosfär eller efter nedslaget genom kontakt med aerosoler från förbränning av fossila bränslen.
Det innebär att även mycket välstuderade meteoriter kan innehålla oväntade föroreningar.
Viktigt inför framtida Marsuppdrag
Trots att resultaten inte avslöjade några nya tecken på utomjordiskt liv betraktas studien som ett viktigt genombrott.
Den visar att MOMA-instrumentet fungerar som planerat och har kapacitet att identifiera molekylära biosignaturer på Mars.
Om liknande molekyler hittas på den röda planeten i framtiden kan forskarna nu avgöra om de sannolikt bildats av biologiska processer eller av vanlig kemi.
Det skulle vara en avgörande pusselbit i jakten på liv utanför jorden.
Kan ge svar på en av mänsklighetens största frågor
Rosalind Franklin-rovern väntas skjutas upp under de kommande åren och landa på Mars omkring 2030.
Om uppdraget lyckas kan den bli det första fordonet som på allvar undersöker om organiska molekyler på Mars bär spår av forntida liv.
Och kanske, för första gången i historien, ge ett vetenskapligt svar på frågan om vi verkligen är ensamma i universum.
Publikationsuppgifter
Guillaume Leseigneur et al, Racemic isoprenoids in the Murchison meteorite derive from petroleum-based aerosol pollutants, Earth and Planetary Science Letters (2026). DOI: 10.1016/j.epsl.2026.120141
