År 2024 bodde mer än 50 miljoner människor i USA i län som inte hade någon övervakning av luftkvaliteten, enligt en ny studie från forskare vid Penn State College of Health and Human Development.
Landsbygdslän – särskilt län i Mellanvästern och söder – var mindre benägna att ha en övervakningsplats för luftkvalitet. Luftkvalitetsmätningar används för att uppskatta människors exponering för luftföroreningar, vilket gör övervakning till ett kritiskt verktyg för folkhälsan, enligt Nelson Roque, biträdande professor i mänsklig utveckling och familjestudier och huvudförfattare till studien.
I en artikel som publicerades idag (21 april) i Proceedings of the National Academy of Sciences undersökte forskarna var luftkvaliteten inte övervakas och vilka demografiska och sociala faktorer som var vanligare i oövervakade län.
”Exponering för luftföroreningar har direkt och indirekt kopplats till cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, immunförsvarsstörningar och mycket mer”, säger Alexis Santos, docent i mänsklig utveckling och familjestudier samt demografi vid Penn State och medförfattare till studien.
”Om vi inte mäter luftkvaliteten i stora delar av landet vet vi inte hur stora problemen med luftföroreningar är. Om det till exempel uppstår en skogsbrand i ett län där det inte finns någon mätplats för luftkvalitet, hur ska människor då kunna veta om det är säkert att sova i sina hem eller arbeta på sina arbetsplatser?”
Forskargruppen analyserade data från Environmental Protection Agency (EPA) AirData active sites directory. De fann att 1.848 län i USA – 58% av alla län – inte har några aktiva övervakningsplatser för luftkvalitet. Övervakningen per stat varierar kraftigt över hela landet. Pennsylvania, till exempel, rankas bland de 15 bästa staterna med 67% av länen som har minst en övervakningsplats för luftkvalitet.
Genom att matcha sina data med information från American Community Survey som producerats av U.S. Census Bureau kunde forskarna använda logistisk regression- en statistisk modell som använder tillgängliga data för att förutsäga resultat med två alternativ – för att identifiera vilka demografiska och socioekonomiska egenskaper som är vanligare i län utan övervakning av luftkvaliteten.
Analysen visade att det var mest sannolikt att det var län på landsbygden som saknade övervakningsplatser. När hänsyn togs till befolkningsstorleken fann forskarna dessutom att län utan övervakning av luftkvaliteten hade högre fattigdomsnivåer, lägre nivåer av fullföljda gymnasiestudier, högre andel latinamerikanska invånare och högre andel svarta invånare.
”Luftföroreningar påverkar allas hälsa, så det är viktigt att alla i landet har tillgång till korrekt information om kvaliteten på den luft de andas”, säger Roque. ”Där vi inte samlar in data är hotet och effekterna av föroreningarna osynliga.”
Nationen hade 4.821 aktiva övervakningsstationer för luftkvalitet när analysen genomfördes, men forskarna sa att antalet platser alltid förändras. Vissa övervakningsplatser är flera decennier gamla och går ofta offline. Mellan 1957 – då den nationella övervakningen av luftkvaliteten inleddes – och september 2024 – då denna studie genomfördes – hade 20 815 luftkvalitetsstationer varit aktiva vid ett tillfälle.
”Vi gjorde samma analys med bara ett par månaders mellanrum och upptäckte att antalet platser för luftkvalitetsövervakning hade förändrats under den korta tidsperioden”, säger Roque. ”Dessa stationer förändras hela tiden, och intervallen för datarapportering varierar också, vilket pekar på behovet av investeringar i och modernisering av denna infrastruktur.”
Data om luftkvaliteten samlas i första hand in av EPA eller av lokala myndigheter i samarbete med EPA, enligt forskarna.
”Generellt sett är infrastrukturen för sjukvård, transport, utbildning och andra områden underutvecklad i landsbygdsområden”, säger Santos. ”Den här studien visade att mönstret även gäller för övervakning av luftkvaliteten. Detta gör att människor på landsbygden är sårbara för ökad exponering för luftföroreningar från skogsbränder, jordbruk, industriella aktiviteter och andra källor. Som samhälle måste vi investera i övervakning av luftkvaliteten om vi vill hålla människor säkra och spara in på de långsiktiga kostnaderna för exponering för föroreningar.”
Hailey Andrews, human forskningsteknolog vid Penn State Center for Healthy Aging, bidrog också till denna forskning.
För mer information: Nelson A. Roque et al, Identifying air quality monitoring deserts in the United States, Proceedings of the National Academy of Sciences (2025). DOI: 10.1073/pnas.2425310122
