Från och med 2025 har Sverige ändrat gränsen för avgiftsfri tandvård från 24 till 20 år. Det innebär
att unga vuxna numera går miste om fyra år med kostnadsfri tillgång till tandläkare och
förebyggande vård. Denna förändring kan tyckas administrativ, men i verkligheten påverkar den
både individens hälsa och samhällets ekonomi.
I denna artikel går vi igenom hur tandhälsan kan påverkas av detta beslut, baserat på aktuell
forskning och officiella rapporter. Vi tittar särskilt på hur kariesutveckling, socioekonomiska
skillnader, vårdvana, akutbesök och samhällsekonomi kan förändras – och vilka konsekvenser det
kan få.
Ökad risk för uteblivna kontroller och försämrad kariesupptäckt
Enligt både Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten är perioden mellan 20 och 29 års ålder
avgörande för att identifiera och behandla tidig kariesutveckling. Detta beror dels på att tändernas
emalj redan utsatts för flera års påverkan från syror och bakterier, dels på att beteenden kring kost
och munvård ofta förändras i samband med flytt hemifrån, studier eller arbete.
Med andra ord är detta en kritisk period då förebyggande insatser har särskilt stor effekt. Tidiga
tecken på karies, erosion och tandköttsproblem kan åtgärdas enkelt – men om kontroller uteblir
finns en betydande risk att skadorna förvärras.
En studie publicerad i Community Dentistry and Oral Epidemiology visar att unga vuxna som inte
besöker tandvården regelbundet har signifikant högre förekomst av obehandlad karies, även om
de tidigare haft god tandstatus. Detta beror på att symptom som smärta och ilningar ofta kommer
först när skadan är långt gången.
Detta innebär att avsaknaden av kostnadsfri tandvård mellan 20 och 24 års ålder riskerar att leda
till färre kontroller och fler sena upptäckter – något som försvårar både behandling och prognos.
Minskad tillgång för socioekonomiskt utsatta grupper
En av de mest väletablerade faktorerna inom odontologisk folkhälsa är att tandvårdskonsumtion
påverkas starkt av individens ekonomiska situation. Flera svenska studier, bland annat från
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Statistiska centralbyrån (SCB), visar att unga
vuxna med låg inkomst, låg utbildning eller utländsk bakgrund är överrepresenterade bland dem
som avstår från tandvård av ekonomiska skäl.
När avgiftsfriheten nu tas bort efter 20 års ålder riskerar denna grupp att bli ännu mer
marginaliserad. De fyra år som tidigare erbjöds utan kostnad har fungerat som en viktig
skyddsmekanism mot vårduppbrott. Att gå från kostnadsfri vård till att plötsligt betala 800–1000
kronor för en undersökning är en tröskel som många inte klarar av, särskilt under studietid eller
arbetslöshet.
I detta sammanhang blir frågan om jämlikhet i vård till en alltmer pressande realitet. Risken är
uppenbar att skillnaderna i tandhälsa mellan olika grupper förstärks – trots att unga vuxna är en
grupp där insatser ger störst långsiktig effekt.
Försämrade möjligheter till etablering av goda vårdrutiner
Tandläkare vet att vanor spelar en avgörande roll i hur patienter hanterar sin munhälsa över tid.
Beteendeforskning inom odontologi visar att rutiner som etableras i 20-årsåldern har en hög
sannolikhet att bibehållas långt in i medelåldern. Därför är kontinuitet i kontakten med tandvården
mellan 20 och 24 år viktig, inte bara för att upptäcka sjukdom – utan för att skapa förtroende,
förebygga rädsla och motivera egenvård.
En norsk kohortstudie från BMC Oral Health visade att individer som bibehöll regelbunden
tandvårdskontakt mellan 20 och 30 år hade signifikant färre extraktioner och mindre karies vid 35
års ålder – oberoende av socioekonomisk bakgrund.
Detta visar att de borttagna avgiftsfria åren inte bara påverkar dagens hälsa, utan även den
långsiktiga vårdrelationen. I detta sammanhang blir förändringen särskilt olycklig eftersom det
sker just under ett skede i livet då många unga formar sina hälsomönster.
Ökad risk för akuttandvård och fler extraktioner
En konsekvens av att skjuta upp regelbundna kontroller är att små problem växer till större. Unga
som inte längre omfattas av avgiftsfri tandvård löper ökad risk att söka vård först när symtom
blivit akuta – exempelvis svår tandvärk, infektioner eller tandfrakturer. Är du i behov av akut
tandvård Stockholm?
Socialstyrelsens rapport Tandhälsa i Sverige (2021) visar att just unga vuxna är
överrepresenterade bland dem som söker akut tandvård, ofta utan föregående rutinbesök. Detta
ökar risken för att tänder som kunnat räddas genom tidig behandling istället måste rotfyllas eller
dras ut.
Följden blir inte bara att patienten får sämre munhälsa – utan också att kostnaderna för vården
ökar dramatiskt. Detta illustrerar att förebyggande tandvård inte bara är en individuell fråga, utan
också en fråga om resursfördelning inom tandvårdssystemet.
Med andra ord förlorar både individ och samhälle när regelbunden tandvård ersätts med reaktiv
behandling.
Samhällsekonomiska kostnader på längre sikt
Även ur ett rent ekonomiskt perspektiv är förändringen problematisk. Flera hälsoekonomiska
analyser, bland annat från Tandläkartidningen och TLV, visar att förebyggande tandvård i åldern
20–24 är en av de mest kostnadseffektiva vårdinsatserna i hela vårdkedjan. Detta beror på att
enkla kontroller och tidiga insatser kan minska behovet av kostsamma ingrepp längre fram.
En studie från Nederländerna visade att samhällets genomsnittliga kostnad per tandvårdsår för en
22-åring som gjorde regelbundna besök var cirka 150 euro, medan motsvarande kostnad för en
30-åring som inte varit på besök på flera år var närmare 1200 euro – beroende på ökade behov av
rotbehandling, kronor och extraktioner.
Detta innebär att besparingen på kort sikt genom att avsluta avgiftsfriheten kan skapa väsentligt
högre vårdkostnader inom en 5–10-årsperiod. Härav följer att beslutet kan bli en förlustaffär sett
till samhällets samlade resurser.
Avslutningsvis: hur kan man möta riskerna?
När tandvården blir avgiftsbelagd redan från 20 års ålder uppstår flera risker – både kliniska,
sociala och ekonomiska. Sammanfattningsvis gäller följande:
• Uteblivna kontroller leder till sämre upptäckt av karies och tandköttsproblem
• Ojämlikhet i vårdaccess riskerar att öka
• Vårdrutiner etableras sämre hos unga vuxna
• Fler söker akutvård i ett senare skede
• Samhällets vårdkostnader riskerar att öka över tid
För att mildra dessa effekter krävs samordnade åtgärder. Det kan handla om riktad subvention för
ekonomiskt utsatta grupper, ökad folkhälsoinformation i gymnasiet, eller tandvårdscheckar som
gäller upp till 24 års ålder.
Till detta kommer behovet av ökad dialog mellan politiker, tandvården och folkhälsomyndigheter
om långsiktiga effekter av kostnadsförändringar.
När det gäller tandhälsa är förebyggande insatser alltid den mest lönsamma investeringen – både
för individen och för samhället i stort. Det är viktigt att inte tappa detta ur sikte i strävan efter
kortsiktiga besparingar.
För unga vuxna som ändå vill prioritera sin tandhälsa, trots att den avgiftsfria tandvården nu
avslutas tidigare, är det viktigt att välja en klinik som erbjuder tydlig prissättning, förebyggande
fokus och ett professionellt bemötande.
Ett exempel på en sådan aktör är Akut tandvård Stockholm. För dig som vill veta mer om hur
akut tandvård fungerar och vilka alternativ som finns, kan du besöka Din tandvårdsguide – en sida
som ger tydlig information och praktiska råd om hur du får rätt hjälp när olyckan är framme.