Hur kaffe påverkar kopplingen mellan tarm och hjärna och förbättrar humöret – även utan koffein

by Albert
Dricka kaffe

Ny forskning från APC Microbiome Ireland, ett forskningscentrum vid University College Cork, har för första gången ingående undersökt mekanismerna bakom kaffets positiva effekter på tarm-hjärna-axeln.

Studien, som publicerats i Nature Communications, visar hur regelbunden konsumtion av både koffeinhaltigt och koffeinfritt kaffe kan påverka tarmmikrobiomet och i sin tur påverka humör och stressnivåer.

Kaffets fördelar för både matsmältningen och humöret har studerats ingående, men de exakta mekanismerna bakom dessa effekter har hittills varit oklara. Denna forskning undersökte hur kaffekonsumtion påverkar mikrobiota-tarm-hjärna-axeln – den dubbelriktade kommunikationen mellan tarmmikrobiomet och hjärnan – genom ett brett spektrum av mätningar.

Hur studien utformades

Grupper om 31 kaffedrickare och 31 icke-kaffedrickare studerades noggrant genom en serie psykologiska tester, koffein- och matdagböcker samt avförings- och urinprover för att förstå förändringar i deras mikrobiom och upplevda humör eller stress. ”Kaffedrickare” definierades som de som regelbundet konsumerade 3–5 koppar kaffe om dagen – vilket av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) definieras som en säker och måttlig mängd för de flesta människor.

Deltagarna avstod först från kaffe i två veckor, med regelbundna psykologiska utvärderingar samt avförings- och urinprov under hela perioden. Denna period av avhållsamhet för kaffedrickare motsvarade betydande förändringar i metabolitprofilerna i tarmmikrobiomet, jämfört med icke-kaffedrickare.

Resultat för koffeinhaltigt kontra koffeinfritt kaffe

Kaffe återintroducerades för regelbundna kaffedrickare på blindbasis, där hälften av deltagarna konsumerade koffeinfritt kaffe och den andra hälften koffeinhaltigt kaffe. Båda grupperna rapporterade lägre poäng för upplevd stress, depression och impulsivitet, vilket tyder på att kaffedrickande förbättrade humöret avsevärt, oavsett koffeinhalt.

Bakterier som Eggertella sp och Cryptobacterium curtum var märkbart vanligare hos kaffedrickare jämfört med icke-kaffedrickare. Den förstnämnda tros bidra till mag- och tarmsyrasekretion, medan den senare tros vara involverad i gallsyrasyntes – båda kan spela en roll i att eliminera ohälsosamma tarmbakterier och maginfektioner. En ökning av Firmicutes-bakterier observerades också, vilket har associerats med positiva känslor hos kvinnor.

Kognitiva, mikrobiella och humörpåverkande effekter

En märkbar förbättring av inlärning och minne konstaterades endast hos dem som konsumerade koffeinfritt kaffe, vilket tyder på att andra komponenter än koffein, såsom polyfenoler, är ansvariga för dessa kognitiva fördelar. I denna studie fann forskarna dock att endast koffeinhaltigt kaffe var förknippat med minskad ångest, samt förbättrad vakenhet och uppmärksamhet. Koffein kopplades också till en minskad risk för inflammation.

Studiens korresponderande författare, professor John Cryan, huvudforskare vid APC Microbiome Ireland, University College Cork, kommenterade: ”Allmänhetens intresse för tarmhälsa har ökat enormt. Sambandet mellan matsmältningshälsa och mental hälsa förstås också allt bättre, men mekanismerna bakom kaffets effekter på denna tarm-hjärna-axel har förblivit oklara.

”Våra resultat avslöjar mikrobiomets och de neurologiska reaktionerna på kaffe, liksom deras potentiella långsiktiga fördelar för ett friskare mikrobiom. Kaffe kan påverka vad mikroberna gör kollektivt och vilka metaboliter de använder. Eftersom allmänheten fortsätter att fundera på kostförändringar för rätt matsmältningsbalans har kaffe potential att även utnyttjas som en ytterligare åtgärd som en del av en hälsosam och balanserad kost.

”Kaffe är mer än bara koffein – det är en komplex kostfaktor som interagerar med våra tarmmikrober, vår ämnesomsättning och till och med vårt emotionella välbefinnande. Våra resultat tyder på att kaffe, oavsett om det är koffeinhaltigt eller koffeinfritt, kan påverka hälsan på distinkta men kompletterande sätt.”

Publikationsuppgifter

Cryan, J.F. et al. Nature Communications (2026). DOI: 10.1038/s41467-026-71264-8 , www.nature.com/articles/s41467-026-71264-8

Related Articles

Leave a Comment