Hjärnans tidiga utveckling verkar följa två parallella spår. En studie ledd från Stanford visar att framhjärnan och mitthjärnan respektive bakhjärnan uppstår ur skilda grupper av föregångarceller. Kunskapen har också hjälpt forskarna att odla mänskliga nervceller som tidigare varit svåra att framställa.
Resultaten publicerades den 18 september 2026 i Nature Neuroscience. Arbetet kombinerar spårning av cellers utveckling i musembryon med försök på mänskliga pluripotenta stamceller.
Två utvecklingsvägar tidigt i embryot
Forskarna undersökte hur cellernas framtida uppgifter bestäms under gastrulationen, en tidig fas i embryots utveckling. De fann två grupper av neurala föregångarceller: en som ger upphov till framhjärna och mitthjärna och en som bildar bakhjärnan.
Försöken med mänskliga stamceller stödde samma uppdelning. Celler som styrts mot de två utvecklingsvägarna hade olika mönster i sitt kromatin, det material där DNA är packat tillsammans med proteiner. Skillnaderna förebådade vilka hjärnregioner cellerna kunde utvecklas till.
Föregångarceller kan förenklat beskrivas som celler på väg mot en viss specialisering. Att identifiera rätt utgångsläge är därför en annan fråga än att bara känna igen en färdig nervcell. Det är just den skillnaden som gör utvecklingsbiologi användbar när forskare bygger modeller i laboratoriet.
Odlade nervceller från bakhjärnan
Med den nya kunskapen framställde teamet motoriska nervceller med identitet från specifika delar av bakhjärnan. Sådana celler har tidigare varit svåra att generera i odling.
Enligt Stanford Medicines redogörelse uppvisade de odlade cellerna elektrisk aktivitet och kännetecken för nervceller kopplade till bland annat ansikts- och sväljmuskulatur. Forskargruppen leds av Kyle Loh, med Rayyan Jokhai och Carolyn Dundes som delade förstaförfattare.
Forskarna ser möjligheter att använda cellerna för att undersöka sjukdomar som ALS och spinal muskelatrofi, SMA. Tillgång till relevanta cellmodeller kan underlätta studier av vad som går fel i nervsystemet. Det betyder däremot inte att arbetet redan har resulterat i en behandling.
Vad betyder fyndet för bilden av hjärnan?
Stanford beskriver upptäckten som att hjärnan har två skilda ursprung. Den mer precisa nyhetspoängen är att olika hjärnregioner följer separata utvecklingslinjer tidigt i embryot. Rubriker om att människor har ”två hjärnor” riskerar att blanda ihop cellernas ursprung med hur det färdiga organet fungerar.
Studien är grundforskning, med embryon och cellodlingar som centrala modeller. Den är ingen klinisk prövning på patienter. För läsaren är det därför viktigt att skilja mellan en förbättrad forskningsmetod, en tänkbar medicinsk användning och en behandling som faktiskt har prövats.
Vill du bedöma sådana skillnader själv finns vår checklista för att tolka en vetenskaplig studie. Följ även fler nyheter inom medicin.
Källunderlag: Originalstudiens sammanfattning och Stanford Medicines forskningsnyhet, båda från 18 september 2026. Bild: AI-genererad illustration av nervcellsodling, inte en bild från studien.