Sedan de första AI-tjänsterna blev en del av vardagen har en fråga återkommit gång på gång: håller vi på att bli sämre på att tänka själva?
En ny vetenskaplig genomgång pekar på att svaret varken är ett tydligt ja eller nej. Forskarna menar att artificiell intelligens i sig inte gör människor mindre intelligenta, men att ett alltför stort beroende av tekniken kan försvaga de färdigheter som normalt byggs upp genom egen träning och problemlösning. Samtidigt visar forskningen att AI också kan bli ett kraftfullt verktyg för lärande – om den används på rätt sätt.
Problemet är inte tekniken – utan hur vi använder den
Forskarna jämför dagens AI-utveckling med tidigare tekniska innovationer som skrivkonsten, miniräknaren och GPS.
Varje ny teknik har väckt oro för att människor ska tappa viktiga mentala förmågor när vissa uppgifter överlåts åt hjälpmedel. Fenomenet kallas kognitiv avlastning och innebär att vi låter externa verktyg utföra sådant som tidigare krävde minne, analys eller problemlösning.
AI är det senaste – och kanske mest avancerade – exemplet på denna utveckling. Men enligt forskarna avgörs effekten av om tekniken ersätter vårt tänkande eller fungerar som ett stöd för det.
Färdigheter kräver övning
En av studiens viktigaste slutsatser är att praktisk träning fortfarande är avgörande för att utveckla nya kunskaper.
Om en elev låter en AI lösa matematikuppgifter eller skriva hela uppsatser uteblir den mentala träning som normalt bygger upp förståelse och färdigheter. På samma sätt kan den som alltid låter AI sammanfatta texter lägga mindre energi på att bearbeta informationen, vilket gör att innehållet fastnar sämre i minnet.
Forskarna betonar därför att AI inte kan ersätta själva inlärningsprocessen. Den kan leverera svar, men inte den erfarenhet som uppstår när vi själva arbetar oss fram till lösningen.
AI kan också förbättra lärandet
Samtidigt visar forskningsgenomgången att AI inte behöver vara ett hinder för kunskapsutveckling.
När gymnasieelever använde AI som en handledare – exempelvis för att få ledtrådar, förklaringar och hjälp att förstå svåra moment i stället för färdiga svar – utvecklade de sina matematikkunskaper lika bra som elever som inte använde AI alls.
Det tyder på att tekniken kan fungera som en effektiv studiepartner, så länge den uppmuntrar användaren att tänka själv i stället för att ta över arbetet.
Hjärnans grundläggande förmågor påverkas inte direkt
Forskarna gör också en viktig skillnad mellan färdigheter och hjärnans grundläggande funktioner.
Färdigheter, som att lösa ekvationer eller skriva texter, byggs upp genom övning och kan försämras om de inte används. Däremot finns det i dag inga tydliga bevis för att AI direkt försämrar grundläggande kognitiva funktioner som arbetsminne, uppmärksamhet eller generell intelligens.
Vad som däremot fortfarande är oklart är vilka effekter ett mycket långvarigt beroende av AI kan få, särskilt för barn och unga vars hjärnor fortfarande utvecklas. Där efterlyser forskarna fler långtidsstudier.
Balansen blir allt viktigare
Forskarna menar att AI sannolikt kommer att bli en självklar del av både utbildning och arbetsliv. Därför handlar framtidens utmaning inte om att välja mellan människa och maskin, utan om att hitta rätt balans.
Att använda AI för att kontrollera fakta, få inspiration eller förstå komplexa ämnen kan vara mycket värdefullt. Men om tekniken konsekvent får ta över själva tänkandet riskerar människor att förlora den träning som krävs för att utveckla och behålla sina egna färdigheter.
Den viktigaste slutsatsen är därför att AI inte automatiskt gör oss dummare. Däremot kan den, precis som många tidigare tekniska hjälpmedel, minska våra färdigheter om vi slutar använda dem. När AI används som ett verktyg för att stötta lärande snarare än ersätta det mänskliga tänkandet kan den i stället bidra till att stärka vår kunskap och problemlösningsförmåga.
Publikationsuppgifter
Sanjukta Mondal, AI may not make us stupid, but relying on it could weaken the skills built through practice, Trends in Cognitive Sciences (2026).