Här kan du ladda ner ett kostnadsfritt formelblad för Fysik 1 och Fysik nivå 1. PDF-filen samlar vanliga formler, enheter och fysikaliska konstanter för rörelse, krafter, energi, värme, gaser, elektricitet, strålning och kärnfysik.
Formelbladet är gjort för att fungera både på skärm och som ett utskrivet A4-häfte. Varje avsnitt innehåller korta förklaringar som visar vad symbolerna betyder och när sambanden kan användas.
Ladda ner Fysik 1-formelbladet som PDF
Formelbladet är en fristående studiehjälp från Vetenskapsnytt och inte ett officiellt dokument från Skolverket. Kontrollera alltid med din lärare vilka hjälpmedel som är tillåtna vid prov och examinationer.
Fysik 1 och Fysik nivå 1 – vad är skillnaden?
För gymnasieutbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2025 används ämnesbetyg enligt Gy25. Fysik på den första nivån kan då läsas som Fysik nivå 1b, 150 poäng, eller delas upp i nivå 1a1, 100 poäng, och nivå 1a2, 50 poäng. Nivå 1a2 bygger på nivå 1a1.
I den äldre kursplanen finns bland annat Fysik 1a, 150 poäng. Eftersom många elever, lärare och läromedel fortfarande använder sökfrasen Fysik 1 är PDF-filen anpassad för både den äldre kursen och de nya nivåerna. Den femte sidan, om kärnfysik och strålning, hör framför allt till nivå 1a2 och 1b.
Det här ingår i formelbladet
PDF-filen är indelad i fem sidor:
- SI-enheter, prefix, konstanter och rätlinjig rörelse
- krafter, rörelsemängd, impuls, vridmoment, tryck och lyftkraft
- arbete, energi, effekt, verkningsgrad, värme och allmänna gaslagen
- elektrisk laddning, elektriska fält, spänning, ström, resistans och kretsar
- elektromagnetisk strålning, kärnfysik, radioaktivitet, stråldos och mätosäkerhet
Formler för rörelse och krafter har villkor angivna där det behövs. Exempelvis gäller rörelseformlerna med konstant acceleration bara när accelerationen verkligen kan behandlas som konstant.
Viktiga formler i Fysik 1
Hastighet och acceleration
Medelhastighet beräknas med:
v = Δs / Δt
Här är Δs förflyttningen och Δt tidsintervallet. Medelacceleration skrivs på motsvarande sätt:
a = Δv / Δt
Vid likformigt accelererad rätlinjig rörelse kan hastigheten beräknas med v = v₀ + at och läget med s = s₀ + v₀t + at²/2. Tecken och vald positiv riktning måste vara konsekventa genom hela lösningen.
Kraft, rörelsemängd och impuls
Newtons andra lag skrivs:
ΣF = ma
Det är den resulterande kraften, alltså vektorsumman av alla krafter, som ger accelerationen. Tyngdkraft nära jordytan kan beräknas med F = mg.
Rörelsemängd och impuls beskrivs av:
p = mv
J = Δp = FmedelΔt
I ett isolerat system bevaras den totala rörelsemängden. Sambandet är centralt vid exempelvis kollisioner och explosioner.
Arbete, energi och effekt
När en konstant kraft verkar längs en sträcka är arbetet:
W = Fs cos θ
Rörelseenergi och gravitationell lägesenergi nära jordytan beräknas med:
Eₖ = mv²/2
Eₚ = mgh
Effekt beskriver hur snabbt energi omsätts och skrivs P = ΔE/Δt. Verkningsgraden är förhållandet mellan nyttig energi och tillförd energi.
Värme och gaser
Energin som krävs för att ändra temperaturen hos ett ämne kan beräknas med:
Q = mcΔT
Den specifika värmekapaciteten c beror på ämne och aggregationstillstånd. Vid en fasomvandling används i stället Q = mL, där L är specifik smält- eller ångbildningsentalpi.
För en ideal gas används allmänna gaslagen:
pV = nRT
Temperaturen ska anges i kelvin. Enheterna för tryck och volym måste passa den gaskonstant som används.
Elektricitet
Ström är laddning per tidsenhet:
I = ΔQ / Δt
För en ohmsk komponent gäller U = RI. Elektrisk effekt kan skrivas på flera likvärdiga sätt:
P = UI = I²R = U²/R
Vid seriekoppling summeras resistanserna. Vid parallellkoppling summeras deras inverser. Rita gärna om kretsen och markera strömmar och spänningar innan du börjar räkna.
Radioaktivitet och strålning
Efter tiden t återstår följande antal kärnor av ett radioaktivt ämne:
N = N₀ · 2^(-t/T₁/₂)
Aktiviteten är A = λN och mäts i becquerel, Bq. Absorberad dos mäts i gray, Gy, medan ekvivalent dos mäts i sievert, Sv. Blanda inte ihop aktivitet och dos: de beskriver olika saker.
Så använder du formelbladet
En fysikformel är en modell med bestämda villkor. En bra arbetsordning är:
- Rita en figur och välj positiv riktning när uppgiften handlar om rörelse eller krafter.
- Skriv upp kända och sökta storheter med symboler och enheter.
- Välj ett samband som innehåller den sökta storheten och kända värden.
- Lös gärna ut den sökta storheten innan du sätter in tal.
- Omvandla till kompatibla enheter och räkna med enheterna synliga.
- Kontrollera tecken, storleksordning, värdesiffror och om svaret är rimligt.
Enhetsanalys är ett snabbt sätt att upptäcka fel. Om du exempelvis beräknar energi ska uttrycket kunna reduceras till joule, J, vilket är samma enhet som kg·m²/s².
Är formelbladet tillåtet på prov?
Det avgör läraren eller den som ansvarar för examinationen. Vissa prov har ett särskilt utdelat formelblad, medan andra bara tillåter vissa hjälpmedel. Använd därför PDF-filen främst när du pluggar, löser övningsuppgifter och tränar på att känna igen fysikaliska samband.
Formelbladet ersätter inte begreppsförståelse. Du behöver fortfarande kunna avgöra vilka krafter som verkar, vilket system som studeras och om antaganden som konstant acceleration, ideal gas eller energibevarande är rimliga.
Källor och uppdatering
Urvalet är gjort med utgångspunkt i Skolverkets centrala innehåll för Fysik nivå 1a1, 1a2 och 1b enligt Gy25 och den äldre ämnesplanen för Fysik 1a. SI-enheter och exakta definierande konstanter följer BIPM internationella SI-system.