Diskussioner om könsidentitet har blivit ett vanligt ämne, med frågor kring hur hjärnan är uppbyggd och hur beteendet påverkas av någons kön eller genus. Forskning från The Feinstein Institutes for Medical Research som publiceras i Science Advances visar neurobiologiska grunder för kön och genus hos barn för att bättre förstå hur kön (tilldelat vid födseln) och genus (identitet och uttryck) påverkar hjärnan och i slutändan en persons hälsa.
Studien leds av Elvisha Dhamala, Ph.D., biträdande professor vid Institute of Behavioral Sciences vid Feinstein Institutes, och i samarbete med Dani Bassett, Ph.D., professor vid University of Pennsylvania, Thomas Yeo, Ph.D., docent vid National University of Singapore, och Avram Holmes, Ph.D, docent i psykiatri vid Rutgers University, analyserade studien data från nästan 4 800 barn från Adolescent Brain Cognitive Development (ABCD) Study – den största långtidsstudien av hjärnans utveckling och barns hälsa i USA.
Studien visar att kön och genus har unika och överlappande samband med funktionella kopplingar i hjärnan. Mer specifikt är kön främst kopplat till kopplingar inom motoriska, visuella, kontroll- och limbiska nätverk, medan könsrelaterade nätverk är mer spridda över hela hjärnan. Dessa köns- och genusskillnader i hjärnans konnektivitet kan bidra till skillnader i hjärnrelaterade sjukdomar.
”Kön och genus har traditionellt blandats ihop inom forskningen när de borde ha studerats separat”, säger Dr. Dhamala.
”Denna forskning belyser de komplexa och nyanserade sätt på vilka biologiska och miljömässiga faktorer påverkar hjärnans organisation och visar på behovet av att ta hänsyn till en persons kön och genus för att fullt ut förstå hälsa och sjukdom under hela människans livstid.”
Under de senaste 20 åren har forskare studerat hur kön och neurobiologi samspelar med beteende. Många av dessa studier har haft olika resultat och har varit svåra att reproducera, vilket tyder på att det kan finnas missförstånd eller fördomar inom detta forskningsområde. Tidigare fokus på tilldelat kön, utan hänsyn till genus, kan ha begränsat forskningen ytterligare.
Genom att använda maskininlärning för att förutsäga kön och genus baserat på hjärnans konnektivitet kunde Dr. Dhamala fastställa att de två är kopplade till olika delar av hjärnan. Detta understryker att kön och genus skiljer sig från varandra. Tidigare forskning inom biomedicinsk vetenskap har främst fokuserat på kön, men dessa resultat belyser vikten av att även ta hänsyn till genus.
Tidigare studier har visat att personer som tilldelats en kvinna vid födseln löper större risk att drabbas av humör- och ångeststörningar, medan personer som tilldelats en man vid födseln löper större risk att diagnostiseras med substansbruk eller uppmärksamhetsstörningar.
Den aktuella studien visar att medan kön är kopplat till specifika hjärnnätverk, sprider sig könets inflytande bredare över hjärnan. Många av de nätverk i hjärnan som i denna studie visat sig vara relaterade till kön och genus är inblandade i störningar i hjärnan. Dessa resultat, att kön och genus har unika effekter på hjärnans konnektivitet, kan förklara köns- och genusskillnader i hjärnrelaterade sjukdomar.
”Att förstå hur kön och genus påverkar hjärnan kan bidra till att utveckla bättre terapier för att behandla psykisk ohälsa och andra tillstånd”, säger Anil K. Malhotra, MD, co-director för Institute of Behavioral Science vid Feinstein Institutes.
”Dr. Dhamalas resultat är ett steg mot att förstå hjärnans inre kopplingar och påverkan på den allmänna hälsan.”
För mer information: Elvisha Dhamala et al, Functional brain networks are associated with both sex and gender in children, Science Advances (2024). DOI: 10.1126/sciadv.adn4202