Autismdiagnoser har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Samtidigt har definitionen av autism breddats och omfattar i dag personer med mycket olika behov och förutsättningar.
Nu varnar en av världens mest inflytelserika autismforskare för att utvecklingen kan ha gått för långt. I en ny vetenskaplig analys argumenterar professor Uta Frith för att den nuvarande definitionen av autism riskerar att bli så bred att den förlorar sitt kliniska värde – och att personer med de mest omfattande funktionsnedsättningarna kan hamna i skymundan.
Från en ovanlig diagnos till ett brett spektrum
När autism först beskrevs under 1940-talet användes diagnosen främst för barn med stora svårigheter inom kommunikation, socialt samspel och beteende.
I dag används diagnosen autismspektrumtillstånd (ASD) för en betydligt bredare grupp. Spektrumet omfattar både personer som behöver livslång omsorg och stöd dygnet runt och personer som lever självständigt, arbetar och har mer subtila svårigheter.
Enligt Frith har denna utveckling haft positiva effekter genom att fler människor får rätt stöd och att kunskapen om autism har ökat. Samtidigt menar hon att den stora variationen inom samma diagnos gör det allt svårare att använda begreppet på ett meningsfullt sätt.
Risk att de med störst behov hamnar i skymundan
En av de största farhågorna är att personer med omfattande intellektuell funktionsnedsättning och stora kommunikationssvårigheter inte längre får tillräcklig uppmärksamhet.
När samma diagnos används för personer med mycket olika funktionsnivåer blir det svårare att planera vård, forskning och samhällsinsatser utifrån individuella behov.
Frith menar därför att autismspektrumet kan behöva delas in i tydligare undergrupper för att bättre spegla de stora skillnader som finns mellan olika patientgrupper.
Kraftig ökning av antalet diagnoser
Antalet autismdiagnoser har ökat markant under senare år.
Forskarna betonar att ökningen sannolikt beror på flera faktorer, bland annat:
- större medvetenhet om autism,
- minskad stigmatisering,
- förbättrade diagnostiska metoder,
- ökad upptäckt hos kvinnor och vuxna.
Samtidigt väcker utvecklingen frågor om huruvida den nuvarande definitionen blivit så inkluderande att personer med mycket olika svårigheter hamnar under samma diagnos.
Debatt om ”djup autism”
Diskussionen är en del av en större internationell debatt om huruvida personer med mycket omfattande stödbehov bör få en egen diagnostisk kategori, ibland kallad ”profound autism” eller ”djup autism”.
Förespråkare menar att en sådan indelning skulle kunna förbättra forskning, resursfördelning och tillgång till stöd för dem med störst behov.
Kritiker oroar sig samtidigt för att en ny diagnos kan skapa onödiga gränser inom autismspektrumet och leda till ökad stigmatisering.
Målet är bättre individanpassad vård
Frith betonar att syftet inte är att begränsa vem som kan få en autismdiagnos, utan att skapa ett system som bättre speglar de stora skillnader som finns mellan olika personer inom spektrumet.
En mer nyanserad klassificering skulle enligt henne kunna göra det lättare att utveckla riktade behandlingar, förbättra forskningen och säkerställa att personer med de största stödbehoven inte förbises.
Debatten visar samtidigt hur mycket synen på autism har förändrats under de senaste årtiondena. Frågan är nu om den nuvarande definitionen fortfarande är tillräckligt precis – eller om nästa steg blir att åter införa tydligare undergrupper inom autismspektrumet.
Publication details
Autism Spectrum Disorder: Has it lost its meaning and is it leading to misdiagnosis?, Psychological Medicine (2026). DOI: 10.1017/S0033291726105376
