En ny studie har avslöjat en tidigare okänd typ av hjärnceller som kan förändra forskarnas förståelse av hur hjärnan fungerar.
Forskarna har identifierat flerkärniga astrocyter – stjärnformade stödjeceller med flera cellkärnor – som bildar lokala nätverk i hjärnan. Upptäckten utmanar den traditionella bilden av astrocyter som separata, självständiga celler och kan ge nya ledtrådar om hur hjärnan organiserar och samordnar sin aktivitet.
Astrocyter – hjärnans dolda hjälpare
Astrocyter är en av hjärnans vanligaste celltyper och har länge betraktats som nervcellernas stödpersonal.
De hjälper bland annat till att:
- Förse nervceller med näring.
- Reglera den kemiska miljön i hjärnan.
- Bidra till blod-hjärnbarriären.
- Stödja signalöverföringen mellan nervceller.
- Reparera skador i nervvävnad.
Under de senaste åren har forskningen dock visat att astrocyter spelar en betydligt mer aktiv roll än man tidigare trott.
Oväntad upptäckt av flerkärniga celler
I den nya studien identifierade forskarna astrocyter som innehåller flera cellkärnor i stället för en enda.
Dessa ovanliga celler förekommer inte slumpmässigt utan verkar bilda lokala astrocytdomäner, där de kan samordna aktiviteten i ett begränsat område av hjärnan.
Forskarna menar att detta kan vara en tidigare okänd organisationsnivå i hjärnans stödjecellsnätverk och att den kan ha betydelse för hur olika delar av hjärnan kommunicerar och fungerar tillsammans.
Kan förbättra hjärnans samordning
En möjlig förklaring är att flera cellkärnor gör astrocyterna bättre rustade att hantera stora mängder information.
Eftersom astrocyter redan har kontakt med ett mycket stort antal synapser kan flerkärniga varianter ha en ännu större kapacitet att reglera nervcellernas aktivitet och samordna signaler inom lokala nätverk.
Forskarna betonar dock att detta fortfarande är en hypotes som behöver undersökas vidare.
Kan få betydelse för hjärnsjukdomar
Om de flerkärniga astrocyterna visar sig spela en viktig roll i hjärnans funktion kan upptäckten också få medicinsk betydelse.
Astrocyter är redan kända för att vara inblandade i flera neurologiska sjukdomar, bland annat:
- Alzheimers sjukdom.
- Parkinsons sjukdom.
- Stroke.
- Multipel skleros.
- Traumatisk hjärnskada.
En bättre förståelse av hur olika typer av astrocyter fungerar kan därför bidra till utvecklingen av framtida behandlingar.
En ny pusselbit i hjärnforskningen
Under lång tid låg nästan all forskning om hjärnan på nervcellerna.
På senare år har intresset för astrocyter ökat kraftigt, och flera studier har visat att de inte bara fungerar som stödjeceller utan även deltar aktivt i hjärnans kommunikation och informationsbearbetning.
Den nya upptäckten av flerkärniga astrocyter kan därför bli ännu en viktig pusselbit i arbetet med att förstå hur hjärnan organiserar sina komplexa nätverk och varför vissa neurologiska sjukdomar uppstår.
Publikationsuppgifter
Marina Herwerth m.fl., Fokal förlust av astrocyter avslöjar kärntranslokation under återbefolkningen av skadeområdet, Nature Neuroscience (2026). DOI: 10.1038/s41593-026-02354-5
