Barn som växer upp på lantbruk löper sedan länge en lägre risk att utveckla allergier, astma och hösnuva än barn som växer upp i stadsmiljö. Fenomenet är känt som ”gårdseffekten” och har observerats i flera internationella studier, men exakt varför den uppstår har länge varit ett mysterium.
Nu har ett internationellt forskarlag lyckats identifiera de specifika bakterier som verkar ligga bakom en stor del av den skyddande effekten. Studien kartlägger för första gången hela kedjan – från bakterier i ladugårdsluften till hur de påverkar immunsystemets receptorer hos barn. Upptäckten kan bana väg för nya metoder att förebygga allergiska sjukdomar utan att barn behöver växa upp på en bondgård.
Två bakterier stod för en stor del av skyddet
Forskarna analyserade data från över 1 000 barn som deltog i europeiska studier på landsbygden. De undersökte bakterier och svampar i damm från madrasser, näsprover från barnen och damm från ladugårdar där vissa av barnen bodde.
Efter omfattande genetiska analyser och datormodeller kunde forskarna identifiera två bakteriearter – Romboutsia timonensis och Glutamicibacter arilaitensis – som spelade en avgörande roll.
Tillsammans förklarade dessa bakterier omkring två tredjedelar av den skyddande effekten mot astma och ungefär hälften av skyddet mot hösnuva och atopiskt eksem.
Stöd för hygienhypotesen
Resultaten ger samtidigt nytt stöd för den så kallade hygienhypotesen.
Teorin lanserades redan 1989 och bygger på att barns immunförsvar behöver exponeras för en stor variation av mikroorganismer tidigt i livet. Om immunsystemet får för lite stimulans riskerar det att reagera överdrivet mot ofarliga ämnen, vilket kan leda till allergier och astma.
Barn som växer upp på gårdar möter dagligen bakterier från djur, hö och stallmiljöer. Den återkommande exponeringen tros fungera som en slags träning för immunförsvaret och minska risken för felaktiga inflammatoriska reaktioner senare i livet.
Forskarna kunde följa hela biologiska kedjan
Tidigare studier har främst visat ett samband mellan lantbruksmiljö och lägre allergirisk, men det har varit svårt att bevisa orsak och verkan.
Den nya forskningen går betydligt längre. Förutom att identifiera bakterierna kunde forskarna även koppla dem till specifika ämnen som bakterierna producerar och till de receptorer i människans luftvägar som reagerar på dessa ämnen.
Enligt forskarna gör detta resultaten betydligt starkare än tidigare observationsstudier eftersom flera led i den biologiska mekanismen nu har kunnat kartläggas.
Kan leda till nya behandlingar
Upptäckten öppnar möjligheten att utveckla nya metoder för att förebygga allergier.
I framtiden skulle bakteriernas ämnesomsättningsprodukter eller liknande molekyler kunna användas för att stimulera barns immunförsvar på ett kontrollerat sätt, utan att de behöver exponeras för en verklig lantbruksmiljö.
Forskarna betonar dock att arbetet fortfarande befinner sig på forskningsstadiet och att fler studier krävs innan resultaten kan omsättas i praktiska behandlingar eller förebyggande insatser.
Allergier ökar fortfarande
Allergiska sjukdomar har ökat kraftigt i många industrialiserade länder under de senaste årtiondena.
Astma, hösnuva och atopiskt eksem är i dag några av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn. Trots omfattande forskning har orsakerna bakom ökningen varit svåra att fastställa.
Den nya studien ger ytterligare stöd för att den mikrobiella miljö som barn möter under sina första levnadsår spelar en viktig roll för hur immunsystemet utvecklas och fungerar senare i livet.
Ett steg närmare att förstå immunförsvaret
Forskarna beskriver resultaten som ett viktigt genombrott inom allergiforskningen. Genom att identifiera de bakterier som ligger bakom en stor del av gårdseffekten har de tagit ett avgörande steg mot att förstå varför barn som växer upp nära djur och natur oftare utvecklar ett mer balanserat immunförsvar.
Om resultaten bekräftas i framtida studier kan kunskapen bidra till helt nya strategier för att förebygga allergier och astma hos kommande generationer. I stället för att enbart behandla sjukdomarna när de uppstår kan framtidens forskning fokusera på att stärka immunförsvarets naturliga utveckling redan under de första levnadsåren.
Publikationsuppgifter
Giulia Pagani m.fl., Gram-positiva bakterier och det omvända sambandet mellan exponering på lantbruk och astma hos barn, NEJM Evidence (2026). DOI: 10.1056/evidoa2500271
