Gör värnplikten människor mer samhällsengagerade och hjälpsamma? En systematisk genomgång från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, visar att stödet för sådana breda sociala fördelar är svagt. Samtidigt finns stora luckor i kunskapen om dagens värnpliktiga.
Rapporten är skriven av FOI-forskaren Peter Bäckström på uppdrag av Försvarsmakten. Den publicerades den 25 juni 2026 och uppmärksammades av forskning.se den 9 september.
Vad visar forskningen om värnpliktens sociala effekter?
I FOI:s rapport sammanställs nordiska studier om hur värnplikt påverkar sociala attityder och beteenden på längre sikt.
Genomgången ger inget tydligt stöd för breda positiva orsakssamband inom samhällsengagemang, prosociala attityder eller brottslighet. Prosociala attityder handlar exempelvis om viljan att hjälpa andra och bidra till samhället.
Det finns däremot vissa indikationer på minskad risk för missbruk senare i livet. Det fyndet bör hållas isär från påståendet att värnplikt generellt skulle göra människor till bättre samhällsmedborgare.
En central skillnad är den mellan en personlig erfarenhet och en mätbar genomsnittlig effekt. Att någon upplever att tjänstgöringen gav mognad eller gemenskap besvarar inte automatiskt frågan om värnplikten orsakar varaktiga förändringar på befolkningsnivå.
Äldre studier beskriver inte självklart dagens värnplikt
Underlaget gäller framför allt nordiska män födda på 1960-, 1970- och 1980-talet. Enligt forskning.se:s genomgång har studierna bland annat undersökt valdeltagande, bloddonation, kriminalitet och narkotikamissbruk.
Sedan dess har både samhället och den militära utbildningen förändrats. Värnpliktssystemet är mer selektivt och dagens värnpliktiga utgör en annan grupp än när en betydligt större andel av en årskull gjorde tjänstgöring.
Bäckström lyfter exempelvis fram att ett äldre resultat om ökad brottslighet till stor del drevs av personer som redan hade dömts för brott före tjänstgöringen. Det begränsar hur resultatet kan tillämpas på dagens urval.
För läsaren betyder det att två frågor behöver hållas öppna samtidigt: vad en studie faktiskt visar om sin undersökta grupp, och hur väl just den gruppen motsvarar dem som gör värnplikt i dag.
Kunskapsluckor om kvinnor och social tillit
FOI pekar på att forskningen om kvinnor är begränsad. Det saknas också mycket kunskap om hur könsneutral värnplikt påverkar föreställningar om könsroller och jämställdhet, liksom om effekter på social sammanhållning och tillit.
Svagt stöd är därför inte detsamma som bevis för att varje tänkbar effekt saknas. Det innebär att breda löften om sociala vinster inte har ett tillräckligt tydligt forskningsunderlag. Rapportens fråga gäller sociala följder; genomgången avgör inte värnpliktens militära värde.
Om underlaget: Försvaret som uppfostringsanstalt – En systematisk genomgång av litteraturen, FOI-R–5962–SE. Det är en litteraturöversikt, inte ett nytt experiment med dagens värnpliktiga. Läs rapporten i sin helhet (PDF).
Läs också: Så tolkar du en vetenskaplig studie – en praktisk checklista.
Herobild: AI-genererad illustration av militär utbildning i skogsmiljö. Personerna på bilden är inte deltagare i de studier som rapporten behandlar.