Mellan 2008 och 2010 ökade polariseringen i samhället dramatiskt parallellt med en betydande förändring i socialt beteende: antalet nära sociala kontakter ökade från i genomsnitt två till fyra eller fem personer. Sambandet mellan dessa två utvecklingar kan ge en grundläggande förklaring till varför samhällen runt om i världen i allt högre grad fragmenteras i ideologiska bubblor.
”Den stora frågan som inte bara vi, utan många länder för närvarande brottas med, är varför polariseringen har ökat så dramatiskt under de senaste åren”, säger Stefan Thurner från Complexity Science Hub (CSH) och förklarar motivet till studien. Forskningen publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences.
Forskarnas resultat bekräftar att den ökande polariseringen inte bara är något som upplevs – den är mätbar och sker objektivt. ”Och denna ökning skedde plötsligt, mellan 2008 och 2010”, säger Thurner. Frågan kvarstod: vad orsakade den?
Vänskapsförändringen: från två till fem nära kontakter
För att undersöka detta undersökte Thurner och hans team om de sociala nätverken hade förändrats – specifikt om människors nära vänskap hade förändrats. ”I årtionden har sociologiska studier visat att människor i genomsnitt hade cirka två nära vänner – personer som kunde påverka deras åsikter i viktiga frågor”, förklarar Thurner.
Även här identifierade forskarna en slående förändring: ”Runt 2008 skedde en kraftig ökning från i genomsnitt två nära vänner till fyra eller fem”, förklarar CSH-forskaren Jan Korbel.
Paradoxen: Fler kontakter, större splittring
Hänger dessa två utvecklingar ihop? Leder fler nära vänner – och därmed tätare sociala nätverk – till fragmentering av nätverket och i slutändan till polarisering i samhället?
Med hjälp av en modell baserad på verkliga data upptäckte forskarna att så faktiskt kan vara fallet: ”När nätverkstätheten ökar med fler kontakter, ökar polariseringen inom kollektivet oundvikligen kraftigt”, säger Markus Hofer från CSH.
”Denna upptäckt imponerade stort på oss eftersom den kan ge en grundläggande förklaring till den märkliga form av polarisering som vi för närvarande observerar samtidigt i många delar av världen – en polarisering som definitivt hotar demokratin”, fortsätter Thurner.
”När människor har fler kontakter med varandra möter de oftare olika åsikter. Detta leder oundvikligen till fler konflikter och därmed större polarisering i samhället”, tillägger Korbel.
Polarisering har alltid funnits, men det som händer nu går långt utöver historiska mönster. Ökad uppkoppling har lett till att det bildats färre men mer sammansvetsade grupper med starkt skilda åsikter, mellan vilka det knappt förekommer något utbyte.
”Det finns få broar mellan dessa ’bubblor’, och när de finns är de ofta negativa eller till och med fientliga”, säger Korbel. ”Detta kallas fragmentering och representerar ett nytt socialt fenomen”, tillägger Thurner.
Bakom siffrorna: Spåra polarisering genom årtionden av data
För sin studie analyserade forskarna omfattande befintliga undersökningsdata om både polarisering och sociala nätverk.
”För att mäta politisk polarisering använde vi över 27 000 undersökningar från Pew Research Center, som regelbundet registrerar politiska attityder hos människor i USA”, förklarar Hofer.
”Den största fördelen med dessa data är att frågorna har förblivit praktiskt taget oförändrade över tiden, vilket möjliggör tillförlitliga långsiktiga jämförelser.”
Forskarna fann att de politiska attityderna blev betydligt mer ensidiga mellan 1999 och 2017. Till exempel uttryckte endast 14 % av de tillfrågade konsekvent liberala åsikter 1999, men 2017 hade denna siffra stigit till 31 %. Omvänt hade endast 6 % av de tillfrågade konsekvent konservativa åsikter 1999, jämfört med 16 % 2017.
”Allt fler människor ansluter sig tydligt till ett politiskt läger istället för att ha en blandning av liberala och konservativa åsikter”, förklarar Hofer.
För att analysera vänskapsnätverk kombinerade forskarna 30 olika undersökningar med totalt över 57 000 respondenter från Europa och USA, däribland General Social Survey (USA) och European Social Survey.
”Trots mindre skillnader mellan de enskilda undersökningarna visar data konsekvent att det genomsnittliga antalet nära vänskap ökade från 2,2 år 2000 till 4,1 år 2024”, säger Hofer.
”Det avgörande bidraget i denna studie är att den förenar båda fenomenen med hjälp av en matematisk social modell”, förklarar Thurner.
”Detta gjorde det möjligt för oss att visa att ökad konnektivitet måste leda till plötslig polarisering när en kritisk konnektivitetsdensitet överskrids – precis som en fasövergång i fysiken, till exempel när vatten förvandlas till is”, tillägger Hofer.
”Det är fascinerande att dessa fasövergångar också finns i samhällen. Den exakta placeringen av dessa kritiska trösklar behöver fortfarande klargöras. Enligt våra resultat ligger den för nära relationer någonstans mellan tre och fyra personer”, konstaterar forskarna.
Smartphone-eran: När uppkoppling kan ha blivit fragmentering
Den kraftiga ökningen av både polarisering och antalet nära vänner inträffade mellan 2008 och 2010 – precis när sociala medieplattformar och smartphones först blev allmänt utbredda. Denna tekniska förändring kan ha förändrat hur människor kommunicerar med varandra i grunden, vilket indirekt har främjat polarisering.
”Demokrati är beroende av att alla delar av samhället är delaktiga i beslutsfattandet, vilket kräver att alla kan kommunicera med varandra. Men när grupper inte längre kan prata med varandra bryter denna demokratiska process samman”, betonar Stefan Thurner.
Tolerans spelar en central roll. ”Om jag har två vänner gör jag allt jag kan för att behålla dem – jag är mycket tolerant mot dem. Men om jag har fem och det blir svårt med en av dem är det lättare att avsluta den vänskapen eftersom jag fortfarande har ’reservvänner’. Jag behöver inte längre vara lika tolerant”, förklarar Thurner.
Det som försvinner som ett resultat av detta är en samhällelig grundläggande tolerans – en utveckling som kan bidra till en långsiktig urholkning av demokratiska strukturer. För att förhindra att samhällen fragmenteras i allt högre grad betonar Thurner vikten av att tidigt lära sig att hantera olika åsikter och aktivt odla tolerans.
Mer information: Thurner, Stefan, Why more social interactions lead to more polarization in societies, Proceedings of the National Academy of Sciences (2025). DOI: 10.1073/pnas.2517530122. doi.org/10.1073/pnas.2517530122
