Ett av två barn med ADHD upplever känslomässiga problem, visar studie

by Albert
Samband mellan hjärnan, trevägsutvärderingar, immunförsvaret och ADHD. Kredit: Nature Mental Health (2024). DOI: 10.1038/s44220-024-00251-z

Forskare i Cambridge har visat att problem med att reglera känslor – som kan yttra sig i form av depression, ångest och explosiva utbrott – kan vara ett centralt symptom på ADHD (attention deficit hyperactivity disorder).

I forskning som publicerades i Nature Mental Health fann teamet att så många som ett av två barn med ADHD visar tecken på känslomässig dysreglering, och att Ritalin – det vanligt förskrivna läkemedlet för att hjälpa tillståndet – verkar vara mindre effektivt vid behandling av detta symptom. Artikeln har titeln ”Emotion dysregulation and right pars orbitalis constitute a neuropsychological pathway to attention deficit hyperactivity disorder”.

ADHD drabbar cirka en av 14 ungdomar under 18 år och i cirka hälften av fallen kvarstår sjukdomen i vuxen ålder. Tillståndet orsakar bland annat problem med hyperaktivitet, impulsivitet och svårigheter att fokusera uppmärksamheten.

Det har blivit allt tydligare att vissa personer med ADHD också har problem med självkontroll, vilket påverkar deras förmåga att reglera känslor. Till exempel har ett av 50 (2,1%) barn med ADHD-diagnos också en humörstörning, t.ex. depression, medan mer än ett av fyra (27,4%) har en ångeststörning. Många har också verbala eller fysiska utbrott på grund av oförmåga att reglera sina känslor.

Dessa problem har tidigare ansetts vara en följd av andra symtom som förknippas med ADHD, t.ex. problem med kognition och motivation. Men dagens studie visar att känslomässig dysreglering förekommer oberoende av dessa.

Forskarna undersökte data från ABCD-studien, en stor longitudinell kohort som följer hjärnans utveckling och den mentala hälsan hos barn från hela USA. Uppgifter om ADHD-symtom fanns tillgängliga för drygt 6.000 av dessa barn, vilket gjorde det möjligt för forskarna att tilldela varje individ en poäng som indikerar sannolikheten för att de har ADHD.

Ett team av forskare från Fudan University i Shanghai, Kina, och University of Cambridge identifierade 350 individer i kohorten som hade höga symtompoäng som uppfyllde den kliniska gränsen för ADHD. Två tredjedelar (65,7%) av dessa var män.

Föräldrar eller vårdnadshavare till barnen och ungdomarna i kohorten hade tidigare fyllt i en serie frågeformulär, som inkluderade frågor som rörde emotionellt beteende, till exempel:

  • När mitt barn är upprört har han/hon svårt att kontrollera sitt beteende.
  • När mitt barn är upprört vet han/hon att han/hon kan hitta ett sätt att så småningom må bättre.
  • När mitt barn är upprört börjar han/hon tycka väldigt illa om sig själv.

Forskarna fann att hälften (51,4%) av individerna i gruppen med många symtom visade tecken på känslomässig dysreglering och att detta var oberoende av kognitiva och motivationella problem.

Bland barn med endast låga ADHD-symtom vid både 12 och 13 års ålder var det 2,85 gånger mer sannolikt att de som hade höga poäng för emotionell dysreglering vid 13 års ålder hade utvecklat höga ADHD-symtom vid 14 års ålder jämfört med dem som hade låga poäng för emotionell dysreglering.

När forskarna undersökte data från hjärnavbildningar som fanns tillgängliga för några av deltagarna upptäckte de en särskild region i hjärnan som kallas pars orbitalis som var mindre bland barn som hade höga poäng för ADHD och emotionella problem. Pars orbitalis ligger längst fram i hjärnan och spelar en viktig roll för förståelsen och bearbetningen av känslor och kommunikation samt för den hämmande kontrollen över beteendet, vilket kan förklara en del av de beteenden som ses vid ADHD.

Professor Barbara Sahakian från Department of Psychiatry vid University of Cambridge och Fellow of Clare Hall säger: ”Pars orbitalis är en väl sammankopplad del av hjärnan, och om den inte har utvecklats på rätt sätt kan det göra det svårt för individer att kontrollera sina känslor och kommunicera med andra på rätt sätt, särskilt i sociala situationer.

”Föräldrar och lärare säger ofta att de har problem med att kontrollera barn med ADHD, och det kan vara så att när barnen inte kan uttrycka sig väl – när de har känslomässiga svårigheter – så kanske de inte kan kontrollera sina känslor och får ett utbrott i stället för att kommunicera med föräldern, läraren eller det andra barnet.”

Professor Sahakian hoppas att erkännandet av känslomässig dysreglering som en viktig del av ADHD kommer att hjälpa människor att bättre förstå de problem som barnet upplever. Detta kan leda till att man kan använda effektiva behandlingar för känsloreglering, t.ex. kognitiv beteendeterapi.

Resultaten kan också peka på potentiella sätt att hjälpa barnet att hantera sina känslor, t.ex. genom att använda kognitiva beteendetekniker för att lära sig att stanna upp och tänka efter innan de reagerar och att uttrycka sina känslor verbalt, eller använda tekniker som motion eller avslappning för att lugna sig eller lindra symtom på depression och ångest.

Detta kan vara särskilt viktigt eftersom forskarna fann att Ritalin, det läkemedel som används för att hjälpa till att hantera ADHD-symtom, inte verkar behandla symtom på känslomässig dysreglering fullt ut. Om problemet identifieras tidigare kan alternativa och mer effektiva insatser sättas in för att hjälpa barnet att bättre hantera sina känslor, vilket kan hjälpa individen i vuxen ålder.

Professor Qiang Luo från Fudan University och Life Member vid Clare Hall, Cambridge, säger: ”Om du har problem med att kontrollera dina känslor kan det leda till problem med sociala interaktioner, vilket ytterligare förvärrar eventuell depression eller ångest som du kan ha. Det kan också innebära att du säger saker eller gör saker som förvärrar en situation snarare än att lugna ner den.

”Att lära utsatta personer från tidig ålder hur man hanterar sina känslor och uttrycker sig kan hjälpa dem att övervinna sådana problem längre fram.”

Även om det inte är helt klart exakt vad som orsakar dessa problem i första hand, fann forskarna tecken på en koppling till en eventuell dysfunktion i immunsystemet, där individer som uppvisade tecken på känslomässig dysreglering hade högre procentandelar av vissa typer av immunceller.

”Vi vet redan att problem med immunsystemet kan kopplas till depression, och vi har sett liknande mönster hos personer med ADHD som upplever känslomässig dysreglering”, säger professor Sahakian.

Ytterligare information: Wenjie Hou et al, Emotion dysregulation and right pars orbitalis constitute a neuropsychological pathway to attention deficit hyperactivity disorder, Nature Mental Health (2024). DOI: 10.1038/s44220-024-00251-z

Related Articles

Leave a Comment