Rika individer har ett större koldioxidavtryck. En ny studie publicerad i Nature Climate Change kvantifierar klimatkonsekvenserna av dessa ojämlikheter. Studien visar att världens rikaste 10 % är ansvariga för två tredjedelar av den globala uppvärmningen sedan 1990 och den därmed ökade förekomsten av extrema väderfenomen som värmeböljor och torka.
Studien utvärderar bidraget från de grupper i samhället som har de högsta utsläppen och visar att den rikaste procenten av världens individer bidrog 26 gånger mer än det globala genomsnittet till ökningen av extrema värmeböljor som inträffar en gång per 100 år och 17 gånger mer till torkan i Amazonas.
Forskningen kastar nytt ljus över sambandet mellan inkomstbaserad utsläppsojämlikhet och klimatorättvisa och illustrerar hur konsumtion och investeringar hos rika individer har haft oproportionerligt stora effekter på extrema väderhändelser. Dessa effekter är särskilt allvarliga i utsatta tropiska regioner som Amazonas, Sydostasien och södra Afrika – alla områden som historiskt sett har bidragit minst till de globala utsläppen.
”Vår studie visar att extrema klimatpåverkningar inte bara är ett resultat av abstrakta globala utsläpp, utan att vi direkt kan koppla dem till vår livsstil och våra investeringsval, som i sin tur är kopplade till välstånd”, förklarar huvudförfattaren Sarah Schöngart, alumna från 2024 Young Scientists Summer Program (YSSP), som för närvarande är knuten till ETH Zürich.
”Vi fann att rika utsläppare spelar en viktig roll i att driva på klimatförändringar, vilket ger starkt stöd för klimatpolitik som syftar till att minska deras utsläpp.”
Med hjälp av en ny modelleringsram som kombinerade ekonomiska data och klimatsimuleringar kunde forskarna spåra utsläpp från olika globala inkomstgrupper och bedöma deras bidrag till specifika extrema klimatfenomen. De fann att utsläppen från de rikaste 10 % av individerna i USA och Kina var och en ledde till en två- till trefaldig ökning av extrema värmeböljor i utsatta regioner.
”Om alla hade släppt ut lika mycket som de 50 % av världens befolkning som har lägst utsläpp, skulle världen ha upplevt en minimal ytterligare uppvärmning sedan 1990”, säger medförfattaren Carl-Friedrich Schleussner, som leder Integrated Climate Impacts Research Group vid IIASA. ”Att åtgärda denna obalans är avgörande för rättvisa och effektiva klimatåtgärder.”
Studien betonar också vikten av utsläpp som är inbäddade i finansiella investeringar, snarare än bara personlig konsumtion. Författarna hävdar att det skulle kunna ge betydande klimatfördelar att rikta in sig på finansiella flöden och portföljer hos höginkomsttagare.
”Det här är ingen akademisk diskussion – det handlar om de verkliga effekterna av dagens klimatkris”, tillägger Schleussner. ”Klimatåtgärder som inte tar itu med de rikaste samhällsmedlemmarnas oproportionerligt stora ansvar riskerar att missa en av de mest kraftfulla verktyg vi har för att minska framtida skador.”
Författarna menar att deras resultat kan motivera progressiva politiska instrument riktade mot samhällseliten och påpekar att sådana politiska åtgärder också kan främja den sociala acceptansen för klimatåtgärder. Att låta rika individer som förorenar betala kan också bidra till att ge välbehövligt stöd för anpassning och förluster och skador i utsatta länder.
De drar slutsatsen att det är viktigt att omfördela ansvaret för klimatåtgärder i linje med de faktiska utsläppsbidragen, inte bara för att bromsa den globala uppvärmningen, utan också för att uppnå en mer rättvis och motståndskraftig värld.
Mer information: Schöngart, S et al. High-income groups disproportionately contribute to climate extremes worldwide, Nature Climate Change (2025). DOI: 10.1038/s41558-025-02325-x
